Advokaten Bertil Begander, 61, är verksam i Malmö och har jobbat med familjerättsfrågor under 25 år. Tiden har medfört en dyster bild av det svenska rättssystemet – som Begander starkt ifrågasätter.
– Förljugenheten har jag stött på ofta i rättssalen, inom den familjerättsliga processen. Om den ena föräldern vill ha bort den andra från sitt barn, då finns det ingen ände på vad denna kan få för sig att säga: det kan handla om att den andra föräldern har slagit eller förgripit sig på familjemedlemmar. I ett ärende gick ivern att misskreditera pappan så långt att mamman skadade sitt eget barn – och anklagade pappan för det, säger Bertil Begander.
Kan bli ett samhällsproblem
Många gånger skiljs föräldern och barnet åt, utan egentlig anledning, enligt Begander. Detta kan resultera i stora problem för samhället.
– Rättssystemet måste bli tuffare. Ibland lever barnen i tron om att den andra föräldern är elak, när så inte är fallet. Då barnet då blir avskilt från sin förälder blir det ett trauma – barnet förstår inte varför den ena föräldern försvinner. Det är en situation som är jämförbar med psykisk misshandel, säger han och fortsätter:
– Ett barn som mot sin egen grundvilja blir avskilt från en älskad förälder kan i längden bli ett samhällsproblem. Om barnen inte mår bra i dag, hur ska de då må bra i framtiden? Alla människor som mår dåligt kostar pengar för samhället och det är en resurs som går till spillo.
LÄS MER: Vårdnadstvist tog 3,5 år – domare kritiseras
”Lögner står som spön i backen”
För att dela med sig av sin bild av familjerättssystemet har Bertil Begander skrivit en roman, om sina erfarenheter som advokat. Karaktärerna är baserade på verkliga människor som han har haft att göra med under sina verksamma år.
– Jag har velat samla frustrationen och få den ur mig genom att lägga fram ett problem i romanform. Jag är beredd på att få lite käftsmällar – det är ju kritik mot det svenska familjerättssystemet. Det allmänna rättsvetandet menar på att sanningen kommer fram i rättssalen, och att systemet är till för att läka. Men det finns ingenstans som lögner står som spön i backen, som de gör i rättssalen.
Med syftet att föra samman avskilda föräldrar och barn håller Begander även på att starta en stiftelse, för att dela ut medel till återförenande aktiviteter.
Så kan ett typfall se ut
Enligt Bertil Begander startar en vårdnadstvist oftast när kärleken har tagit slut.
– Kanske träffar den ena föräldern en ny partner. Den nya personen kommer in i bilden allt mer, till slut vill föräldern kanske att barnet ska kalla den nya personen för sin förälder. Sedan kommer man till rättegång, då sker en förhandling, säger han.
En familjerättsprocess tar oftast mellan ett till två år.
– Barnet kan vara så påverkat av boendeföräldern att den håller med i historierna. I en familjerättsutredning heter det att ”barnet inte vill träffa den andra föräldern”, men det är i själva verket föräldern som inte vill.
Familjerätten lämnar alltid ett förslag till beslut.
– I nio av tio fall går domstolen på det och har det som huvudsakligt material. Domstolen träffar inte barnet.