Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Zlatandomens effekt på journalistiken

Zlatan vann – friidrottsledaren som påstått att han var dopad fälldes i veckan för grovt förtal. Foto: Imago Sportfotodienst

Friidrottsledaren Ulf Karlsson döms för förtal för sitt påstående om att Zlatan skulle ha varit dopad.

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke kommenterar domen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Förre friidrottsledaren Ulf Karlsson fälldes för grovt förtal. Domen i Zlatanmålet är också en dom över pratminusjournalistik. Att påstå att en utpekad idrottsman fuskar utgör förtal. Att guds hand hjälpt till med ett enskilt mål må passera och vara legitimt att berätta om. Men att påstå att framgången baserat sig på doping vill det till att ha bra på fötterna.

Ulf Karlsson hamnade barfota på glödbädden och dömdes av tingsrätten i Karlstad för att ha spridit dopinganklagelserna inför ett 70-tal personer. Karlssons påstående fick vingar ut över Europa och hela fotbollsvärlden först efter att medierna tagit upp det. Nya Wermlands Tidningen (NWT) var först ut. NWT: artikel skulle sannolikt frias i ett förtalsmål. Med tanke på Ulf Karlssons långa erfarenhet som ledare och expert skulle NWT kunna hävda att det var försvarligt att återge Karlssons påståenden. Men även om Karlsson är en auktoritet fråntar det inte mediernas ansvar för vad de väljer att ge spridning.

Den artikel som publicerades i NWT är resultatet av enklast tänkbara journalistik. Ett referat av vad som sagts vid ett möte och en uppföljande fråga om Karlsson menar vad han sagt från scenen. I många sammanhang en såväl legitim som effektiv journalistisk metod. Men att sprida vidare det man förstår kan leda till att en enskild förlorar sitt goda namn och rykte kräver. Bra nyheter spricker eller blir just bra nyheter när påståendens lödighet prövas med kritiska frågor och egna undersökningar.

Karlssons påståenden borde ha provtryckts med krav på svar på vilka grunder han hade för sina påståenden. Konkreta belägg mer än nya svepande påståenden om han tror att doping är vanligare än man tror inom lagidrotten. Då kanske det aldrig hade blivit någon publicering och heller ingen rättsprocess.

God journalistik kännetecknas av att man ibland väljer att avstå från att ge lösa påståenden, halvsanningar och för den delen även sanningar vingar. Försiktigheten och därmed varsamheten mot enskilda och yttrandefriheten bör inte mattas av när en rättsprocess startat och det blivit fullt legitimt att skildra den.

 

Nils Funke

NILS FUNCKE ÄR YTTRANDEFRIHETSEXPERT.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!