Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Männen borde vara mer som djur"

Malin Lindroth har skrivit romanen "Nuckan". Foto: INES SEBALJ / NORSTEDTS
Privat Foto: Martina Montelius och Gunilla Brodrej
Privat Foto: Balto
Foto: Hunden Balto, Författaren Malin Lindroth och podcastparet Montelius och Brodrej.

I det nya avsnittet av podcasten "Lunch med Montelius" pratar Gunilla Brodrej med Martina Montelius om Malin Lindroths roman "Nuckan" och om slutsatser man kan dra efter ett misslyckat parningsförsök.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

PODCAST | LUNCH MED MONTELIUS. Malin Lindroths roman “Nuckan”, beskriver en kvinna som ingen vill ha, som inte finner någon fast relation.

– Det som fascinerar mig med den här boken, förutom att den är rolig, är att det finns människor som ser mycket konstigare ut, men ändå lever med någon. Lindroth räknar till 15 män som har avvisat henne.

– Hon försöker introducera en ny typ, som kompletterar det här psykoanalytiska fenomenet horan och madonnan: Sekreteraren. De uppskattar hennes intellekt, men sedan när hon vill bli ihop tittar männen förvånat på henne, säger Martina.

De pratar vidare om romanen och vilka kvinnor män tycks välja för sin livslånga kärlek.

Små kvinnor

– I vårt välmående villaområde har vi märkt att väldigt många flickor är små, säger Gunilla. 

– Är det för att män som bor där vill ha korta fruar?, undrar Martina.

– Jag tror de har en position där de har kunnat välja och att de vill passa in i den schablonartade formationen där mannen är ett huvud högre än kvinnan.

– I mina mörkaste stunder tänker jag att hela systemet kanske är fel – att leva tillsammans hela livet och alstra barn, säger Gunilla.

– Vi lever i gamla sociala system som inte behövs längre, säger Martina.

– I bondesamhället behövde man vara två vuxna personer och tio barn i ett hushåll, säger Gunilla.

– Men det var ju en tid när människor inte blev så gamla. Nu ska man kunna underhålla och uppfylla en annan människa i 70 år.

Gör om äktenskapskontraktet

– Man borde göra om äktenskapskontraktet: Tager du denna “Gurli” i tio år, sen återkommer vi, säger Martina.

– Den manliga motsvarigheten till nuckan är den evige ungkarlen, säger Gunilla.

– Han har en air av romantik omkring sig. Som den där låten av Björn Afzelius, om en man som har levt fritt och inte kan låta sig tämjas. Tämjas! 

– En man som jag känner var på dejt med en kvinna som var lika rolig som han, de skrattade hela kvällen, men han ville aldrig mer träffa henne för att det fanns en överhängande risk att hon skulle vara roligare än honom resten av livet, säger Martina. 

– Inte nog med att männen ska vara längst, de ska vara roligast också. De vill ha tråkiga korta kvinnor, säger Gunilla.

 

FAKTA: LUNCH MED MONTELIUS

Konceptet är enkelt: Författaren och dramatikern Martina Montelius och Expressens Gunilla Brodrej träffas på ett lunchställe och pratar brett om kultur. Undertiteln till programmet är: "Kulturtanterna tar matrast". "Lunch med Montelius" ges ut varannan fredag. De har poddat hemma hos Lars Lerin, på Göteborgsoperan under premiären av "Kristina från Duvemåla", från Pernilla Wahlgrens loge på Göta Lejon och från en kunglig invigning på Waldemarsudde, men framför allt har de lunchat på alla möjliga ställen, från Cadierbaren på Grand Hôtel till en offentlig toalett. Följ Lunch med Montelius på Instagram och Facebook. Det här är det 135:e avsnittet.

Gunilla berättar om ett misslyckat parningsförsök mellan hennes hund Balto och en norsk tik.

– Tycke uppstod. Men tiken ville inte riktigt, säger Gunilla.

– Hon skulle ha känt sig "metooad" om Balto hade insisterat, säger Martina.

– Han uppvaktade henne, det var exakt rätt dag i höglöpet, och han försökte på alla sätt och vis, men det gick inte.

– Hon var inte redo, och det får man respektera, säger Martina.

– Nu drar jag det här lite långt men kommer ni ihåg den gamla Roks-sägningen “Män är djur”, säger Gunilla. 

– Minns Evin Rubars reportage!

Det måste inte sprutas

– Om vi tar hunden som exemplet på djur, vore det inte bra om män vore lite MER som djur? säger Gunilla.

– För en lite mer inkännande hållning? säger Martina.

– För det första: Ett par gånger om året skulle räcka när det gäller själva penetrationen, säger Gunilla.

– Det måste inte alltid sprutas sperma var eviga dag, säger Martina.

– Det andra är att de inte bryr sig så mycket om utseendet.

– Så tror jag att det är med mänskliga män också. Längst inne i mannens sexualitet är skönhet inte viktigt, säger Martina.

Trofén resten av livet

– Det tredje är att hunden inte våldtar. Det spelade ingen roll hur frustrerad Balto var, säger Gunilla. 

– Han reagerade mer respektfullt än vad många människor hade gjort, säger Martina.

– Hennes kroppsspråk var tydligt, säger Gunilla.

– Och då godtog han det. Det är fascinerande att han som är ett djur kan respektera när nån säger nej, utan ord. Då förstår man ju hur jävla groteskt det är med kvinnors situation, om man jämför med tikars situation, i alla fall i det här fallet, säger Martina.

 

Lyssna på det nya avsnittet 135 HÄR.

 

Lyssna på det förra avsnittet 134 HÄR.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!