ÖVERLEVDE. Natten till tisdagen kunde de 27 överlevande räddas till hamnen i italienska Catania. Över 900 människor befaras ha omkommit i havet. Foto: Jonte Wentzel
ÖVERLEVDE. Natten till tisdagen kunde de 27 överlevande räddas till hamnen i italienska Catania. Över 900 människor befaras ha omkommit i havet.
 Foto: Jonte Wentzel

Vilka slags människor vill vi egentligen vara?

Publicerad

Helgens tragedi där över 900 människor kan ha mist livet i Medelhavet visar hur EU:s grundprinciper om fred och människors fria rörlighet bryter samman.

Daniel Suhonen föreslår att Sverige visar vägen och öppnar upp kontor längs gränserna för att inga fler flyktingar ska drunkna på vägen till Europa.

I den lysande novellen ”Män i solen” av den palestinske författaren Ghassan Kanafani följer vi några män som ska ta sig över en israelisk gräns gömda i en tank. Men transporten blir försenad, hettan är ohygglig och syret räcker inte till.

De får aldrig se den andra sidan. I novellen darrar hettan som en fysisk, klaustrofobisk kraft inför vanmakten i den lilla sköra gnista av liv som är det unika med en människa. Männen i bilen ligger helt stilla in i det sista, av rädsla att avslöja sig möter de döden i skräck och total stillhet.

Kanafanis novell kommer för mig flera gånger de senaste dagarna när rapporterna om flyktingkatastrofen på Medelhavet stöter emot i varje nyhetssändning. Tanken på kroppar som mjuknar av kvävning, sjunker genom salta vatten. Den senaste tragedin med 900 döda sätter sökarljuset på den stora katastrof som har pågått de senaste åren, som pågår just nu och kommer att pågå framöver under överskådlig tid om inget avgörande görs.

Detta måste sägas: orsaken till denna fruktansvärda katastrof är den förda flykting- och migrationspolitiken i EU.

Ihopträngda flyktingar på en båt utanför den italienska kusten.Foto: Giuseppe Lami / Epa / Tt

Gränserna är stängda. Enda vägen in är en rankig båt, ett låst lastrum, ett olämpligt utrymme. EU:s viktigaste uppgift sägs vara att skapa fred genom ökad handel och rörelsefrihet. Flyktinghaveriet är ett resultat av ett brott mot dessa principer.

På grund av de pågående krigen och de stenhårda gränser som satts upp av EU:s demokratiska politiker (våra ombud och representanter) tvingas människor söka sina vägar in på livsfarliga sätt. EU:s migrationspolitik är inget annat än ett hinder för människors fria rörlighet. Det är ett brott mot friheten och människans rätt – men på ett område följer den trots allt högtidstalen: migrationspolitiken ökar verkligen kommersen – i form av människohandel och smuggling.

Kanske är det just nu Europas eller i vart fall EU:s moraliska halt avgörs för lång tid framåt. Samtidigt som nästan en hel kontinent upprörs över tragedierna så är det andra som firar det som skett. Fjordman, massmördaren Anders Behring Breiviks ideologiska bundsförvant skrev på Twitter den 20 april att ”Det som händer på Medelhavet är inte en ”humanitär katastrof”. Det är en invasion, och bör behandlas därefter.”

"Om ett par år kan Front National besätta ministerposterna i Frankrike och Marine Le Pen vara landets president."Foto: Francois Mori

Detta är klangbotten för de rörelser som växer på högerkanten och vädrar morgonluft i dagens Europa. Problemet är att det är inför denna perversa ideologiska nationalism som stora delar av EU:s nuvarande flykting- och migrationspolitik hukar. Av rädsla för att stöta sig med ”opinioner” genomförs en politik som stänger gränserna för människor med legitima och mänskliga rättigheter att ta sig hit, att skydda sig. Av rädsla för odjuret matar vi odjuret.

Detta synsätt märks även i efterspelet av tragedin: det är mer gränsskydd och militär och polisiär patrullering på Medelhavet som är ”lösningen” på flyktingkaoset. Vårt problem är alltså inte att det sitter en nazist i Norge och betraktar människorna som kommer över Medelhavet som en invaderande armé, en hord som skall stoppas – utan att EU också gör det.

Om ett par år kan Front National besätta ministerposterna i Frankrike och Marine Le Pen vara landets president. Men spelar det egentligen någon roll om den politik som i dag förs fortsätter gälla, om vi för att skydda oss mot fascismen själva tvingas bli fascister – då har väl fascismen segrat?

Kanske är det nu i vår vi avgör om Le Pen vunnit oavsett valresultatet eller om det finns en annan europeisk berättelse, en annan vision än instängdhet, snålhet och intolerans. Finns det en sådan vision om solidaritet och humanitet är det hög tid att visa den nu. I morgon är det annars för sent för några till.

"Hade jag själv och mina kära velat fly från krigets Syrien, från Islamska statens vansinnesdåd?"

Frågan man bör ställa sig är:

Hade jag själv och mina kära velat fly från krigets Syrien, från Islamska statens vansinnesdåd, från ett sönderfallande Irak, ett Libyen i totalt kaos? Svaret är för de flesta av oss ja. Då är det vår plikt att också se till att väcka en opinion som gör det möjligt att göra det vi själva vill ha rätt till. Finns det solidaritet kvar i fundamentet till EU måste detta göras omgående, med full kraft och utan begränsningar. Vi måste öppna Europas gränser för människor i behov av skydd.

Sverige är i dag ett av de länder i EU som tar sitt ansvar för flyktingmottagandet. Vi ska vara stolta över det. Men det finns en bugg, en dödlig, mördande lucka i systemet och det är att asylrätten enkom gäller dem som tar sig innanför den ringmur vi kallar EU. Man måste in. Man måste ta sig över haven. Man måste riskera att drunkna. Några måste drunkna, det är väl tanken, annars hade inte murarna byggts. Att som myndigheter försätta människor i detta måste betraktas som anstiftan till mord eller dråp.

 

Nu står enligt uppgift uppemot en miljon människor beredda att ta detta desperata steg att sätta sig själv och kanske sin familj i en båt med rövare som inte skyr några medel i sin jakt på pengar. Människohandlarna får sin affärsplan förnyad av EU-kommissionen och EU-parlamentet och Ministerrådet varje dag som inte dessa barocka EU-regler ändras och ger människor legala och säkra alternativ att ta sig ifrån helvetet.

Man kan säga att saker är komplicerade. Men vissa saker är faktiskt mycket enkla. Vi kan som nation öppna kontor och konsulat längs de gränsavsnitt flest flyktingar kommer via och där utfärda permanenta uppehållstillstånd och inresetillstånd som sedan gäller i hela den europeiska unionen (de papper som behövs) och ge dem en flygbiljett till Arlanda.

Ta gärna bort det femte jobbskatteavdraget om det behövs för att finansiera, eller låt oss ta det av medlemsavgiften till EU och göra det så länge det behövs för att reparera för resultatet av EU:s haveri på Medelhavet.

Daniel Suhonen: Vilka slags människor vill vi vara?Foto: Tommy Pedersen

I Lüneburg ställs just nu den numera 93-årige tidigare SS-mannen och lägeranställde vid Auschwitz, Oskar Gröning inför rätta. Han anser sig vara moraliskt medskyldig till mord på hundratusentals människor.

Det är mycket lätt att med historiens ljus ställa diagnos på andras samtid.

Men hur ser vi på det som sker i dag i vår egen tid?

Bakom de enskilda händelserna finns ett system, en logik, ett regelverk någon följer och inte vågar eller vill ifrågasätta.

Vilka slags människor är vi? Vilka slags människor vill vi vara? Vilket Europa vill vi leva i? Vad är det som pågår runtom oss och vilket är vårt ansvar? Bara framtiden har svaret. Men då är det för sent. För några till.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra artiklar.

Daniel Suhonen
Daniel Suhonen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag