Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vilhelm Moberg var både svinaktig och modig

Jens Liljestrand är författare och biträdande kulturchef på Expressen. Foto: FREDRIK HJERLING / ALBERT BONNIERS
"Mannen i skogen, en biografi över Vilhelm Moberg".
Eftersom Jens Liljestrand är biträdande kulturchef på Expressen recenseras "Mannen i skogen" av Per Svensson, författare och politisk redaktör på Dagens Nyheter. Svenssons senaste bok är "Bildningen på barrikaden – ett manifest". Foto: WEYLER FÖRLAG

Jens Liljestrands "Mannen i skogen" är den första heltäckande biografin över Vilhelm Moberg. 

Per Svensson drabbas av ett verk som låter läsaren kliva nationalskalden in på livet.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

LITTERATUR | RECENSION. Blomsterbusken är enorm och döljer nästan kvinnan som står på trappan till ett hus med liggande paneler. Under fotografiet står det med prydlig skrivstil ”Hannas hem, Minneapolis”.

Jag hittade bilden när jag för drygt ett år sedan bläddrade i fotoalbum hos min mamma. Den gjorde mig nyfiken, men inte förvånad.

Både på min pappas och min mammas sida finns det rötter i Småland: Kalmar, Nybro, Madesjö. Det är klart att vi har utvandrare i släkten. Man behöver inte ens komma från Småland för att kunna ta det för givet. En miljon svenskar emigrerade till USA under decennierna kring förra sekelskiftet. 

En av dem hade kunnat vara Vilhelm Moberg. Resekostymen i blå cheviot var införskaffad. Biljettpengar hade skickats av släktingar som redan fanns i Amerika. Men Mobergs mor övertalade honom att stanna. I gengäld skulle han få gå på folkhögskola.

Astrid Lindgren

När Jens Liljestrand nu färdas längs Mobergs livsväg, från födelsetorpet i Moshultamåla till vassen vid gården på Väddö där Sveriges, vid sidan av Astrid Lindgren, mest kände och folkkäre författare hittades död den 8 augusti 1973, når han vid ett par tillfällen fram till avgörande vägskäl.

Den inställda emigrationen är ett sådant vägskäl. Karl Artur Vilhelm Moberg hade kunnat bli Charles Moberg, boktryckare eller järnhandlare i Minneapolis eller Chicago.

Ett annat vägskäl, kanske det viktigaste, dyker upp hösten 1947. En svenskamerikansk journalist, Edgar Swenson, föreslår i ett brev att Vilhelm Moberg ska skriva ”den svenska emigrationens stora epos”, det ännu oskrivna.

Vem och vad hade Vilhelm Moberg varit i dag om han inte hade förverkligat förslaget, om han inte i stället för att själv utvandra hade diktat sagan om dem som gjorde det? En randfigur i 1900-talets svenska litteraturhistoria, ett kulturhistoriskt sjömärke någonstans i närheten av Lubbe Nordström?

 

LÄS MER – Jens Liljestrand: Därför avskydde Vilhelm Moberg Svenska Akademien

Avhandling om Vilhelm Moberg

Jens Liljestrand är inte bara litteraturkritiker och skönlitterär författare, han har också disputerat på en avhandling om Vilhelm Moberg. Detta knippe av kompetenser samverkar på ett fruktbart sätt i hans 730-sidiga biografi över ”mannen i skogen”. Intelligenta, inkännande texläsningar varvas med intressanta inblickar i den marknadsmässiga sidan av ett framgångsrikt författarskap och, framför allt, med berättelsen om en man som vann alla segrar man kan vinna, men ändå inte fick ro i sin själ.

Liljestrand visar sin strulige, bråkige, självupptagne, grälsjuke, narcissistiske författare kärlek genom att vara uppriktig mot och om honom. Han målar ett porträtt i helfigur, och det är inte alltid vackert och smickrande.

Mobergs föräldrahem var ett soldattorp så fattigt att familjen inte ens hade utedass utan bara en grävd grop, ”sopdyngan”. Där torpet en gång låg har en minnessten rests över traktens store son. Där kan man bland annat läsa: ”I denna bygd levde människorna i hans diktning sitt liv i armod och stolthet, förnedring och storhet, ur dess jord hämtade de sin torftiga näring.”

Stockholm och Schweiz

Den ”näring” Moberg själv hämtade var dock långtifrån torftig. Jorden blev till guld. Överraskande snabbt förvandlades lokaljournalisten och bygdeberättaren Moberg till burgen författare med borgerliga vanor. Sedan fortsatte det uppåt. De sista decennierna av sitt liv levde han som förmögen celebritet med lägenhet i Stockholm, gård på Väddö och sommarpalats i italienska Schweiz. 

Hans produktivitet var titanisk, hans upplagor rekordstora, hans affärssinne skarpt och småaktigt. 

En av förtjänsterna med Liljestrands gedigna biografi är den övertygande bevisföringen både för Mobergs flit (inte minst som dramatiker) och för hans svinaktighet. Vilhelm Moberg var notoriskt självupptagen, notoriskt otrogen, könschauvinistisk, hemfallen åt antisemitiska ressentiment i sina relationer med det egna förlaget, Bonniers: (”Så gör smålänningar affärer med judar!” skrev han i ett brev där han skröt om hur han trissat upp priset på ”Rid i natt”).

Men samtidigt: modig, ömsint, konsekvent demokrat och antinazist.

Det är just det motsägelsefulla hos Moberg som är det bärande temat i Liljestrands porträtt.

 

LÄS MER – Jens Liljestrand: Vilhelm Moberg hade skämts över dagens socialdemokrater också

Vilhelm Mobergs "Utvandrarna"

Utvandrareposet gör Vilhelm Moberg till ”allas” författare. Vid mitten av 1900-talet hade så gott som ”alla” svenskar en direktrelation till Amerikaemigrationen. ”Alla” hade också en relation till förvandlingen av Sverige, det pågående välfärdsbygget.

Det geniala med romanerna om Karl Oskar och Kristina är att de parallelliserar och knyter samman dessa två stora berättelser om Sverige: emigrationen och moderniseringen, utvandringen och urbaniseringen. Nybyggarna i Minnesota är också nybyggarna i Vällingby.

Moberg har gjort mer än de flesta för att skapa och bekräfta en kollektiv svensk självbild. Det är en paradox. Som Jens Liljestrand eftertryckligt visar var Mobergs egen självbild en helt annan. Han ville vara mannen i skogen, den fredlöse som trotsar alla fogdar, också folkhemmets.

”Vilhelm Moberg har kommit att förkroppsliga det han själv aldrig fann. En gemenskap”, konstaterar Liljestrand med en av de finaste av många fina formuleringar.

Moberg kunde inte ens tillåta att utomstående krafter skulle avgöra när och hur han skulle dö. I stället tog han sitt liv en tidig augustimorgon.

”Jag går att söka i sjön, sömnen utan slut”, skrev han på papperslappen han lämnade efter sig.

 

BIOGRAFI

Jens Liljestrand

Mannen i skogen. En biografi över Vilhelm Moberg

Albert Bonniers, 731 s.

 

Av Per Svensson

Jens Liljestrand är biträdande kulturchef på Expressen. Därför recenseras boken av Per Svensson, författare och politisk redaktör på Dagens Nyheter. Hans senaste bok är "Bildningen på barrikaden – ett manifest".

 

LÄS ETT UTDRAG UR JENS LILJESTRANDS BIOGRAFI ÖVER VILHELM MOBERG HÄR.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!