Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Victor Malm

Public services attack på Skugge är ovärdig

Lina Kalmteg och Marie Lundström är litteraturexperter på P1 Kultur.
Foto: SCREENSHOT/SVERIGES RADIO

I ett bokslut över litteraturåret går Marie Lundström och Lina Kalmteg, litteraturexperter på P1 Kultur, till angrepp på Linda Skugge. 

Victor Malm hör dålig kritik och försåtlig journalistik.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. När Marie Lundström och Lina Kalmteg gör bokslut över litteraturåret i P1 återvänder de till Linda Skugges famösa recension av Kristina Sandbergs sjukdomsmemoar ”En ensam plats”. 

Texten fick knä att indignationsdarra i hela landet. Litteraturexperterna på Gärdet i Stockholm har fortfarande inte återhämtat sig. ”Jag tycker bara att den känns ännu mer elak nu”, säger Marie Lundström. Hon vill att litteratur och litteraturläsning ska göra världen större! Och hennes värld blev inte större av Skugges recension. Den kom att kännas som en liten rökruta på högstadiet. ”Jag kvävs nästan i den här texten faktiskt.”

Kalmteg är inte lika drastisk, hon låter bli att måla dåliga bilder, men ogillar också recensionen, och det är förstås helt okej. Lundström står för de löjliga överdrifterna. Hon använder – igen med konstigt bildspråk – dessutom recensionen för att sjukdomsförklara: 

”Det blev som en sjuk termometer i kritikröven, det här. Om man blir upplivad av den här sorten är det snarare en diagnos för kritiken. Om det är det här som livar upp då är vi riktigt illa ute, känner jag mer. Finns det inget som är riktigt bra, riktigt välskrivet, som öppnar verket, som vi kan gå i gång på på samma sätt, då är det ju oss det är fel på.”

Det är kass kritik, tryfferad med klyschor och till lappri nednötta metaforer.

Nu är detta radio, och där kommer man undan med slappa tankar, men ändå – finns det något som talar för att ovanstående inte bara är gubbgissningar, generaliseringar som bygger på Lundströms magkänsla? Det finns väl en massa annan kritik att gå i gång på? Mycket som är bra, mycket som är snällt, mycket som är vasst? Herregud. 

Mest flagrant är dock att varken Lundström eller Kalmteg ägnar en sekund åt att prata om vad som gör Kristina Sandbergs roman bra och varför Skugges invändningar – grovt uttryckta, men konkreta, åtminstone för den läskunniga – inte håller. Det är kass kritik, tryfferad med klyschor och till lappri nednötta metaforer (”litteratur gör världen större”, ”rökruta på högstadiet”, ”kvävs”). Och det är försåtlig journalistik, som utan att direkt artikulera det, tycks kungöra att kritiken bör justera sig efter den goda tonens tysta konservatism. Vara snäll och tillbörlig. Artig och passande. Öppna världen!

Kanske lite som de fina och ofarliga marknadsföringsintervjuerna i ”Lundströms bokradio”. 

Jag säger absolut inte att fler borde skriva som Linde Skugge gjorde. Recensionen är inte ett mönster för bra kritik. Jag förvånas dock av hur låga krav public service ställer på personer som föräras titeln ”litteraturexpert”. Ingen konkretion, inga resonemang, inte ett enda egentligt exempel, inga riktiga argument. Sist i raden av belackare ägnar de en stund åt att sätta kniven i Skugge och framställa henne som det yppersta exemplet på allmän degenerering. Inte ett dyft mer. 

Där har vi ”en sjuk termometer i kritikröven”. 


Victor Malm är kritiker och redaktör på Expressens kultursida.