Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Victor Malm

Peter Wolodarski beter sig lite som Hanif Bali

Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter.Foto: PAUL HANSEN / DN
Ola Söderholm leder podden ”Stormens utveckling” i Aftonbladets regi.

Podden ”Stormens utveckling” har kritiserats för antisemitism av DN:s Peter Wolodarski. 

Victor Malm är kritisk till att chefredaktören vägrar ta diskussionen. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. I söndags kom en tweet. Peter Wolodarski, chefredaktör på DN och tung publicist, hade lyssnat på den kulturkritiska podcasten ”Stormens utveckling” med Ola Söderholm och Jonatan Unge. Och den gjorde honom upprörd, eller ja – ungefär 18 minuter in i avsnittet, som kretsar kritiskt kring Sveriges nationella självbild i förhållande till coronapandemin, fann Wolodarski något högst klandervärt. 

Ser man inte mer än citatet som han slungade ut i sitt flöde är det lätt att hålla med honom.

Ingen bakgrundsinformation, inte ett ord om vad som följde därpå, bara en snutt av vad Söderholm sa: ”Dels är det kritik från utlandet, att det är sinnessjukt att tänka som svenskarna, men påfallande många av kritikerna i Sverige är såna som har invandrarbakgrund eller judisk bakgrund, som Wolodarski och [Göran] Rosenberg”. 

https://twitter.com/pwolodarski/status/1264519793073405952?s=20

Dravel, slog Wolodarski fast. Antisemitism till och med, eftersom Söderholm på så vis utdefinierade judar från svenskheten. Av alla anklagelser är det den mest brännmärkande, vem vill säga emot? Inte ens den närmast ansvariga för podden, Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson, vad det verkar. 

Sedan var karusellen i gång. Kort efter utspelet publicerade DN en artikel där Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) väcker kritik, flertalet nyhetsmedier rapporterade; Ola Söderholms namn och bild surrades fast vid den hårda anklagelsen, ingen frågade sig om kritiken var rättvis. Söderholms försvarande förklaring citerades, men Wolodarski kände inget behov av att gå i svaromål, eller ens argumentera för sin sak.

https://twitter.com/OlaSoderholm/status/1264545576567345154?s=20

Citatet, några sekunder av en timmes samtal, räckte gott.  

Det är en god illustration av maktens intellektuellt tveksamma privilegium. Slå fast något, invänta ryggdunk och hejarop, sedan är det så. 

Fast visst, det låter kanske värre än så. Tonen i podden är ganska hård.

Men citatet var förstås klippt ur ett längre resonemang. Söderholm argumenterade att den svenska coronahanteringen är lätt att uppfatta som ett slags kyligt rationell ingenjörskonst – de svagaste offras för det stora flertalets skull.  Människor med egen erfarenhet eller familjehistorier av flykt, menade Söderholm, verkar se mer kritiskt på en sådan rationellt kollektivistisk syn och snarare värna om varje individs okränkbara rätt till liv än folkhälsan i bredast möjliga mening. 

Fast visst, det låter kanske värre än så. Tonen i podden är ganska hård. Genrereglerna är andra än på kultursidan eller Wolodarskis torrare hemvist på ledarsidan. Å ena sidan är tilltalet intimt och familjärt, å andra är det drastiskt och elakt – mer likt ett stimulerande samtal på en uteservering (sic!) än ett seminarium. 

Den som reser ragg över innehållet gör nog klokt att fråga sig om inte andra har varit inne på liknande spår. Jag tänker på Elisabeth Åsbrink i DN (30/3), diplomaten Ulla Gudmundson på de här sidorna (26/5) och inte minst DN:s kulturchef Björn Wiman (16/5). Alla menar att erfarenheten är en viktig kategori när Sveriges säregna coronahantering ska förklaras; de som sett krig, eller den sociala ingenjörskonstens mest fasansfulla sidor, tänker annorlunda än de som bara suttit trygga i folkhemskheten. Det är inte en fråga om vem som är svensk eller inte, utan en om (den ibland traderade) erfarenhetens betydelse för kunskap, tänkande och värderingar. 

Sådana maktutövande later är direkt antiintellektuella.

Den borde gå att diskutera. Precis som Söderholm kan kritiseras för att på svag grund peka ut minoritetsgrupper som annorlunda och avvikande från en mer ”svensk” norm. 

Det är en sak att Wolodarski reagerar. En annan att han är helt ointresserad av att svara på Söderholms förklaring, att han är mer sugen på att leka twittertyrann och hetsa i gång ett drev mot en person som uttryckte sig klumpigt, retweeta medhåll, sedan lämna rummet – inte helt olikt Hanif Bali när han är på jakthumör. 

Sådana maktutövande later är direkt antiintellektuella, ovärdiga företrädaren för landets största morgontidning. ”Twittra och förgör” är en publicistisk idé som känns både ful och osympatisk. 

 

Victor Malm är kritiker och redaktör på Expressens kultursida. 

 

 

Det här är Hanif Bali (M).