Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Victor Malm

Fem dikter Norlén kan läsa för att lösa krisen

Andreas Norlén (M) är riksdagens talman.
Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Om den rådande regeringskrisen går över i talmansrunda kan talmannen Andreas Norlén, vida känd för sina poetiska intressen, än en gång hamna i den svenska politikens centrum. 

Victor Malm griper in och ger honom fem populistiska förslag som kan rädda den politiska sommaren från fullständig kris. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR. Stefan Löfven har fallit. Och nu råder regeringskris. Precis vad det betyder och innebär återstår att se, det blir säkert jättejobbigt, långdraget, tråkigt och historiskt. Men ett är säkert. Sveriges poesiläsare, som sällan eller aldrig berörs av det som sker i plenisalen, har goda skäl att glädjas. Krisen innebär ju i bästa fall att vår vän Andreas Norlén, talman och Tegnér-läsare, än en gång kan hamna i det politiska rampljuset. 

Under regeringsbildningen 2018 var det hans deliberativa val av fikabröd som gjorde rubriker och vann folkets hjärtan, men den egentliga nyheten var förstås att landet under ett par veckor ledsagades av en bildningsbrydd och genuint kulturintresserad man, en disputerad moderat som kan recitera både Johan Ludvig Runeberg och ”Det eviga”. 

Och det vill man ju uppmuntra. Därför har jag plockat fram fem dikter som var och en kan skänka mening, djup och betydelse åt den kris som Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar har valt att göra sommaren till.

Blir det talmansrundor borde Norlén läsa dem tillsammans med partiernas representanter – som terapi. 

Det lönar sig nämligen att läsa poesi.


1. KARIN BOYE, ”I RÖRELSE”

Älskad av alla, men särskilt av Tommy Svensson och de som kollar på landslagsfotboll. Förbundskaptenen läste den för sina spelare inför åttondelsfinalen mot Saudiarabien vid VM i fotboll 1994. Och man kan således – utan överdrift – säga att dikten orsakade ett väldigt osannolikt VM-brons. ”Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. / Oändligt är vårt stora äventyr”, skriver Boye och om riksdagen kunde enas om en så liten sak vore mycket vunnet. 

Fast det ska sägas att det strävsamhetsideologiska anslaget riskerar stöta bort en och annan vänsterpartist: ”Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst. // Nog finns det mål och mening i vår färd - / men det är vägen, som är mödan värd.”

Men dikten gav oss ett brons. Den kan ge oss en välfungerande regering. 


2. GUSTAF FRÖDING, ”SKUMÖGT I MÖRKRET VI TREVA”

Socialdemokrater har nog inga svårigheter att identifiera sig med den erfarenhet som kommer till uttryck i denna sena dikt av Gustaf Fröding:


Skumögt i mörkret vi treva.

Dräpa sig själv är att leva,

håll den du hatar kär,

var den du icke är,

gör det du icke kan,

varder du man!


Socialdemokraterna lever, men socialdemokratin är död. Det finns inga ideal. Det finns ingen sanning. Den enda möjliga vägen framåt, för all framtid, är den radikala, självmördande kompromissen. Var inte sosse. Gör inte socialdemokrati. 

Acceptans kan hjälpa när en situation är både illa omtyckt och oföränderlig. 

Ge Fröding en chans! 


3. TOMAS TRANSTRÖMER, ”FLYGBLAD”

”Vi levande spikar nedhamrade i samhället. / En dag ska vi lossna från allt. / Vi ska känna dödens luft under vingarna / och bli mildare och vildare än här”, avslutar Nobelpristagaren sin vackra dikt – och Annie Lööf applåderar. 

Klart vi måste befrias från samhället!

Men det är en felläsning. De tranströmerska metaforerna är radikalt öppna. De står bortom all partipolitik. Sätt partiledarna i en ring, gärna på kuddar och högläs. Be dem sedan tolka dikten, rad för rad. Jag garanterar att det kommer leda till kompromisser och tankar som politikerna aldrig vågat drömma om. 

Själv lutar jag åt att döden – inte liberalismen, inte nationalismen, inte socialismen – är befriaren i Tranströmers dikt. 


4. ERIK LINDGREN, ”XXVIII”, ”mannen utan väg” 

Politik handlar om självinsikt, precis som nästan allt annat. Och även om Erik Lindegrens ironiska, söndersprängda sonett inte egentligen handlar om självinsikt kan den, terapeutiskt, läsas med sådana glasögon:


att skjuta en fiende och rulla en cigarrett

att flamma till och släckas som en fyr i storm


att sitta som en fluga i intressenters nät

att tro sig född med otur fast man bara är född


att vara en funktion av allt som inte fungerar

att vara något annat eller inte vara alls


Jag tror att samtliga partister uppfattar detta som en god beskrivning av sina meningsmotståndare, vilket förstås innebär att det antagligen är en god beskrivning av samtliga partister. Självinsikt är all reell förändrings grund! Och om vi ska slippa ännu ett decennium av bastardartade minoritetsregeringar är insikt en god början. Kris betyder möjlighet! Och möjligheten vi har är att bereda väg för en mindre illvillig och missförståndsbaserad politisk offentlighet.


5. HENRY PARLAND, ”IDEAL-REALISATIONEN”

Men det finns förstås också en annan möjlighet, mer i klang med vår postpolitiska era. Den finlandssvenska poeten Henry Parland dog ung, bara 22 år gammal, men ändå insåg han klarare än någon annan att politiska ideal kan vara en boja. Med sådana når man ju inga kompromisser.


Ideal-realisationen

– ni säger, den har redan börjat

men jag säger:

vi måste ytterligare sänka prisen.. 


Själv föredrar jag nog ett extraval, men den som roas mer av det politiska spelet – de anti-ideologiska strategierna, försöken att grabba makten från sina motståndare – borde tilltalas av Parlands tanke. Svaga minoritetsregeringar kan inte sätta högt pris på efemära ideal som människors rätt att bo i Stockholms innerstad. 


Victor Malm är kritiker och redaktör på Expressens kultursida. 



Hetaste från medieveckan i ”Lägg ut” 

https://embed.radioplay.io?id=85765&country_iso=se

Irena Pozar gästar mediepodden och pratar om Dyngbaggegalans makt, klädkoden på Expressen och nyheterna vs sporten på TV4. Med Karin Olsson och Magnus Alselind.