Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi vetenskapsjournalister bekämpade ”infodemin”

Amina Manzoor är ny medicinreporter på Expressen.
Foto: C Sturmark/Fri Tanke
Det finns många fallgropar när man rapporterar om vetenskap, skriver Amina Manzoor.
Foto: FUSHION MEDICAL ANIMATION / STELLA PICTURES/DDP
I dagarna utkommer hennes bok ”Pandemier. Från spanska sjukan till covid-19” (Fri tanke, 2021).
Foto: Fri Tanke

Informationsflödet om covid-19 har varit överväldigande under det senaste året. 

Amina Manzoor, aktuell med boken ”Pandemier”, skriver om vetenskapsjournalistens roll. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

MEDIEDEBATT. Utbrottet av det nya coronaviruset som spred sig i Wuhan i Kina hade ännu inte hunnit utvecklas till en pandemi när Världshälsoorganisationen varnade för en infodemi, en enorm spridning av information, desinformation, rykten, myter och konspirationsteorier. Det är inget nytt. Under zikautbrottet i Sydamerika ledde olika sätt att rapportera fall av mikrocefali (litet huvud och utvecklingsstörning) mellan länder till konspirationsteorier. När ebola spreds i Kongo spreds också rykten om att viruset inte fanns, vilket ledde till ökad smittspridning. I värsta fall kan infodemin alltså leda till en förlängd smittspridning eller fler döda.

Infodemin under den här pandemin har ibland varit överväldigande. Vi har varje dag överösts av rapporter om smittade, sjukhusvårdade och döda, nya forskningsresultat om viruset, sjukdomen och smittvägar samt åsikter om hur pandemin bäst ska bekämpas. 

Vaccin mot covid-19.
Foto: Colourbox

Många nyhetsredaktioner var oförberedda när infodemin och pandemin slog till. De senaste årtionden har de blivit allt mer slimmade och specialreportrar har ersatts av generalister. Att ha vetenskapsreportrar eller en vetenskapsredaktion har ibland setts som något särintresse. Våra ämnen har ansetts vara bra för blandningen, men inte nödvändiga så som politik, gräv och krim. Samtidigt har vetenskapsjournalistik exponerat kirurgen Paolo Macchiarinis fusk med plaststrupar och avslöjat den falska kopplingen mellan vaccin och autism.

I början av 2020 blev däremot vetenskapsreportrar oumbärliga. Allmänhetens sug efter information var i det närmsta omättlig. Data, forskningsresultat och myndighetsråd behövde tolkas och förklaras. Det behövdes också kunskap för att kunna ställa relevanta kritiska frågor.

Trots ett intensivt nyhetsflöde med obekräftade rapporter och ogranskade studier levererade Sveriges vetenskapsjournalister gång på gång. Vetenskapsradion har till exempel många gånger belyst viktiga frågor relaterat till pandemin på ett nyanserat och allsidigt sätt. ”Vetenskapens värld” på SVT uppmärksammade de negativa effekterna av åtgärderna för att stoppa smittspridningen. Min före detta kollega, Dagens Nyheters vetenskapsredaktör Maria Gunther, granskade hur väl de numera ökända coronamodellerna stämde.

Det är en sak att ha tillgång till siffror, det är en annan sak att kunna tolka dem.

Men när coronapandemin påverkade allt större delar av vårt samhälle ökade behovet av kunskap och rapportering. Hela nyhetsredaktioner involverades i bevakningen av det då nya viruset. 

Det finns många fallgropar när man rapporterar om vetenskap. Det har troligtvis många journalister blivit medvetna om under året. Det är en sak att ha tillgång till siffror, det är en annan sak att kunna tolka dem. Bara för att en professor säger en sak betyder inte att det är sant. En studie är ingen studie, en vetenskapsnyhet blir det först när resultaten upprepats. Korrelation är inte lika med kausalitet. Extraordinära påståenden kräver särskilt starka bevis.

Pandemin har gjort det än mer tydligt hur viktigt det är med journalister som inte bara kan rapportera, utan tolka, granska och förstå forskningsresultat.
Foto: Marian Vejcik / Colourbox

Trots att många journalister har kämpat hårt och gjort ett mycket bra jobb har vi sett många exempel på dålig vetenskapsjournalistik under pandemin. Dålig vetenskapsjournalistik riskerar att leda till sämre förtroende för forskning, myndigheter och journalister. Med fler vetenskapsjournalister på redaktionerna minskar risken för snedsteg.

Dålig vetenskapsjournalistik riskerar att leda till sämre förtroende för forskning, myndigheter och journalister.

Ansvarsfull rapportering är särskilt viktig i en kris, när människor är rädda och letar efter information. Vårt jobb är inte bara att rapportera om nya forskningsresultat, utan även att hjälpa allmänheten att förstå hur mycket vetenskaplig tyngd resultaten har och hur de passar in i det samlade kunskapsläget.

Förtroende är ett av de viktigaste verktygen en journalist har. I föreningen Vetenskap & Allmänhets årliga enkät, VA-barometern, mäts bland annat hur stort förtroende allmänheten har för forskare och journalister. 45 procent av de tillfrågade hade 2020 mycket eller ganska stort förtroende för nyhetsjournalister. För vetenskapsjournalister var siffran hela 67 procent.  

I pandemins spår har Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet förstärkt vetenskapsbevakningen. Det är mycket goda nyheter. Det behövs fler vetenskapsjournalister på redaktionerna runtom i Sverige. Inte bara för att förstå den fortsatta pandemin, utan för att granska, värdera och förklara forskningsresultat inom många fler ämnen. Intresset för vetenskap, medicin och hälsa är stort hos allmänheten. Det bör också märkas i mediernas nyhetsrapportering.


Amina Manzoor är ny medicinreporter på Expressen. I dagarna utkommer hennes bok ”Pandemier. Från spanska sjukan till covid-19” (Fri tanke, 2021). 2016 blev hon utsedd till årets folkbildare av föreningen Vetenskap och folkbildning och i år tilldelas hon Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens pris för vetenskaplighet inom journalistiken – Hans Bergström-priset.




Lyssna på Expressen nya mediepodd

https://embed.radioplay.io?id=83893&country_iso=se

Expressens kulturchef Karin Olsson och redaktionschef Magnus Alselind tar er med bakom kulisserna i medievärlden och fångar upp snackisarna. Varje vecka med en spännande gäst.