Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vi njuter av judisk mat – men judarna barrikaderar sig

Natalie Lantz. Foto: ERNST HENRY

En nystartad stockholmskrog ståtar med klassiska judiska maträtter – men ett stenkast bort tvingas judar utöva sin religion bakom tunga säkerhetsdörrar.

Natalie Lantz skriver om judendomens skilda världar i dagens Sverige.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

MATKULTUR. Varje storstad med självaktning måste ha en liten krydda av jiddischkeit, ni vet, stimmiga samtal över gehackte leber. I Stockholm öppnade nyligen delin Schmaltz Bar & Delicatessen som fått sitt namn från jiddischens beteckning på kyckling- eller gåsfett.

Maten som serveras är inte kosher, men köket är inspirerat av judisk matkultur. ”Appropriera mera!” skrev Dan Korn glatt när nyheten nådde en judisk diskussionsgrupp på nätet. ”Men appropriera bättre!” tyckte någon som reagerat på menyns skrala utbud av judiska maträtter bland ölkorv och prosciutto.

SvD:s krogguide vet inte till sig av förtjusning över att ett ”litet New York” etablerat sig på Nybrogatan och serverar  ”chrein, ett judiskt tillbehör”. SvD:s krogguide målar entusiastiskt upp bilden av ett öppet judiskt kvarter mitt i Stockholm och menar att läget är ”perfekt eftersom det nya judiska kultur- och utbildningscentret Bajit med Hillelskolan och flera andra judiska organisationer och verksamheter, bokstavligen ligger runt hörnet.” 

Judisk församling barrikerar sig

I den judiska världen är dock det där stenkastet mellan Schmaltz och Bajit mycket långt. Ingen förbipasserande från gatan kan släntra över till Bajit för att köpa lite holländsk kosherost eller moffa i sig en laxbagel, eftersom judiska församlingar i Sverige måste barrikadera sig bakom tunga säkerhetsbarriärer.

För att ens komma in i Bajit måste du gå igenom en sluss där säkerhetspersonal finns redo att ställa frågor om ditt besök. 

Naturligtvis är det positivt att olika tolkningar av judisk kultur kan ta plats öppet i gaturummet. Det är klädsamt för Stockholm att en judisk etikettering funkar kommersiellt. Jag har svårt att tro att en kosher-style deli skulle kunna etableras i Malmö, där många judar vittnar om att ökad antisemitism gör att man väljer att dölja sin judiska identitet eller flytta.

Jag är den första att applådera varje hak som serverar hyggliga saltgurkor och droppar gärna in på Schmaltz på vägen till Bajit.

Dock blir delins spegling av det judiska köket något absurd när så väsentliga delar av den levda judiska kulturen pågår bakom säkerhetsspärrar i lokalen bredvid. Men oy så härligt det här med judiska tillbehör – garnityret som gör ölkorven sådär extra kosheraktig. Var det nån som nämnde New York?

 

Av Natalie Lantz

Natalie Lantz är översättare, doktorand i Hebreiska bibelns exegetik vid Uppsala universitet, samt medarbetare på Expressens kultursida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!