Vi har slutat titta när världen brinner

"Faktaresistens" av Marianne Lindberg De Geer.
Foto: Galleri Helle Knudsen
Foto: Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ulrika Stahre är konstkritiker och redaktör på Aftonbladets kultur.
Foto: Privat

Marianne Lindberg De Geer visar konst på temat pandemi och klimatkris.

Ulrika Stahre möter pudelns blick samtidigt som världen bakom faller sönder.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. En naivistiskt målad pudel med rosett i pannan möter betraktarens blick i Marianne Lindberg De Geers serie målningar ”Faktaresistens”. Bakom pudeln faller geometriska former, färgkaskader, kanske tegelstenar, molnformationer. Eller brinnande ting.

Utställningstexten signalerar samtidsångest och enklast vore att tolka pudelns roll som vår: det är vi som vänder ryggen till verkligheten, till de hot som mer och mer tar över vår vardag och våra liv. Världen brinner och blir aska och vi har slutat titta. Men jag kan också föreställa mig pudeln som en åklagare, som ställer oss till svars. 

Hur vi än vänder oss är det hursomhelst vårt fel.

Pandemier och klimatkris. Om barnen kan få ett glas öl? Nej, de kommer knappt att ha vatten.

"Rabbit tales/Nature" av Marianne Lindberg De Geer.
Foto: Galleri Helle Knudsen

Marianne Lindberg De Geer vandrar ofta fram och åter i sin egen konstnärskarriär. Nu dyker hennes oskuldsfulla, Disneyinspirerade kaniner upp som konturer i de två målningarna ”Rabbit tales/Nature”. De domineras dock av ett myller av färger, en sorts snällare rorschachtest för förmågan att hitta begripliga former i kaos. Ögon, kroppar, grottmålningslika djurfigurer vindlar runt i en plan yta som inte ger någon ro, inte heller några svar.

Om kaninens berättelse är ett chiffer, så är kanske utställningstitelns ”Modern konst i hemmiljö” en ouppnåelig fantasi för en svunnen, trygg, tid. Det moderna är ju till slut det som skapat vårt främlingskap inför djur och natur.

Det finns som så ofta hos Lindberg De Geer en humor som både avväpnar och smäller till.

Utställningen är avskalad, nedtonad, i ett mindre format. Trots att den tematiserar stora och tunga ämnen förmedlar den knappast ångest och samtidsleda. Det är lätt att hålla distansen med andra ord, det finns som så ofta hos Lindberg De Geer en humor som både avväpnar och smäller till, men nu också en oväntad lågmäldhet.

Ingen anklagande pudelblick i världen kan få mig att ligga sömnlös, om man säger så.


KONST

MARIANNE LINDBERG DE GEER

Modern konst i hemmiljö

Galleri Helle Knudsen, Stockholm

Till 16/10


Av Ulrika Stahre


Marianne Lindberg De Geer är medarbetare på Expressens kultursida. Därför recenseras utställningen av Ulrika Stahre, konstkritiker och redaktör på Aftonbladets kultur. 




”Jag viftade Greider i ansiktet”

https://embed.radioplay.io?id=96521&country_iso=se

Karin Olsson och Magnus Alselind om kulturchefernas muskelskryt och Ivar Arpis inkomst. Succéförfattaren Jens Liljestrand gästar mediepodden och avslöjar sitt värsta minne från Bokmässan.