Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi drar oss ur

Foto: Zelander Gugge

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tidskriften Minaret ställde sig från början avvaktande positiv till en dialog med Lars Vilks men vägrade absolut att medverka till en eventuell utställning (Expressen 21/8). Sekulära Muslimer i Sverige (Semus) ansåg dock att de som ett nödvändigt ont kunde ställa ut Lars Vilks så kallade ”rondellhundar”. Men det centrala skulle vara dialogen, inte utställningen.
Journalisten Ingmarie Froman skrev sedan en kulturkrönika i SvD (21/8) där hon undrade om Vilks i sin vilja att bryta mot tabun även var beredd att framställa en så kallad ”judesugga”, det vill säga en grov skändning av judar med historiska anor i europeisk antisemitism.
Samma natt svarar Lars Vilks genom att teckna en nidbild av en jude med en griskropp som publiceras direkt på upphovsmannens blogg. Med denna gärning träder, enligt vår bedömning, Vilks över en viktig gräns.
Tidskriften Minaret vägrade att medverka vid en utställning av etiska skäl. Vad lagen tillåter är en sak. Vad som är tillbörligt är en annan. Individen har ett ansvar att agera etiskt innanför lagens ramverk.

Minaret
menade
alltså att debatten inte endast var juridisk utan även hade en etisk dimension. Det främsta argumentet är att muslimer är en diskriminerad grupp som ofta faller offer för hatbrott som vandalism och misshandel. Semus höll med
i sak, men menade att bilderna skulle ställas ut endast såsom ett praktiskt underlag för diskussionen. Semus markerade att de uppfattade nidbilderna som stötande.
Men i och med att Vilks nu publicerar en uttalat och tveklöst antisemitisk nidbild
(undertecknad ”judesugga” av upphovsmannen själv) så övergår diskussionen i en annan fas. Från den rent etiska till en juridisk. Semus har med anledning av Vilks antisemitiska nidbild nu beslutat att omedelbart stoppa utställningen.
Semus vill inte medverka till ökad antisemitism eller eventuella lagöverträdelser i Lars Vilks projekt, som nu alltså får nya dimensioner. I och med detta verkar Vilks syfte ogripbart både för Semus och tidskriften Minaret.
Hans teckningar är inte längre en angelägenhet för Sveriges muslimer utan en fråga för andra aktörer i konst- och kultur-Sverige, kanske rättsväsendet.
Vi har också fattat ett gemensamt beslut att ställa in den planerade dialogen. Tidskriften Minaret anser att det vore etiskt oförsvarbart att legitimera antisemitism genom att framträda i en dialog med
”judesuggans” upphovsman. Det vore varken etiskt, ändamålsenligt eller omdömesgillt för någon av oss att fullfölja
utställningen och/eller dialogen med Lars Vilks.
Med tanke på hur Vilks tidigare utövat påtryckningar på konstvärlden för att få ställa ut sina antimuslimska nidbilder är Semus nu oroliga för att han även ska kräva att få ställa ut sitt antisemitiska material. Det kan göra oss medskyldiga till brott. Vilks tidigare register
visar att han inte tvekar att bryta mot svensk lag.
Tidskriften Minaret har hela tiden varit konsekvent i sin vägran att medverka till en utställning. Den senaste grovt antisemitiska nidbilden gör oss desto mer resoluta.

Mohamed Omar
chefredaktör för tidskriften Minaret

Hooman Anvari
initiativtagare till Semus