SKOLDEBATT. Att svensk skola har många problem borde inte komma som någon större överraskning. Det handlar bland annat. om oordning i klassrummen, hot och våld mot lärare och elever samt skolor som fått se de negativa effekterna av en lång tids massiv, ohämmad och misslyckad migrationspolitik. Det senare visar sig i mängden elever med så bristande kunskaper i svenska språket att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen samt att klasstorlekarna växer när nyanlända ska pressas in i systemet.
Istället för att inse, eller vilja inse, detta och diskutera de verkliga problemen i svensk skola sätter Filippa Mannerheim (Expressen 17/11) på sig skygglapparna när hon försöker blåsa liv i den enda skolfråga som intresserar och engagerar den idéfattiga vänstern, nämligen den om vinstförbud. Med ordval som ”marknadsskola” visar hon inte bara sin politiska hemvist, utan nedvärderar även dels de goda insatser som görs också på dessa skolor, dels de elever och lärare som är verksamma i den utpekade skolsektorn. Det faktum att riksdagen redan för två år sedan sade nej till vinstförbud verkar vara något helt obekant för Mannerheim.
Dessa skolor återinvesterar dessutom det mesta av överskottet i verksamheten.
Låt mig därför vara tydlig. Sverigedemokraterna står upp för elevernas rätt att välja skola. Innan friskolereformen genomfördes fanns denna möjlighet endast för de elever vars föräldrar hade tjocka plånböcker. Vi vill inte dit igen. För oss är det också helt ointressant vem som driver en skola såtillvida det inte råder direkta oegentligheter. Det viktigaste är att skolan är välskött, att utbildningen håller hög kvalitet, att eleverna erhåller kunskapsprogression samt att de blir väl förberedda för högre utbildning och arbetsmarknad.
SKOLDEBATTEN
Filippa Mannerheim: Svensk skola är en skam – ni politiker har svikit
Nyamko Sabuni (L): Jag vill heller inte vara naiv
Gunilla Svantorp (S): Lyssna på Mannerheim – inte på friskolelobbyn
Annika Hirvonen (MP): Mitt parti står inte utan skuld
Hans Bergström: Skolkritikerna är bottenlöst okunniga om företagande
Vi är heller inte motståndare till att skolor kan drivas i bolagsform. Detta är en naturlig utveckling när det råder etableringsfrihet. Dessa skolor återinvesterar dessutom det mesta av överskottet i verksamheten, en aspekt som ofta glöms bort i den offentliga debatten. I det fall skolorna skulle vara undermåliga kommer eleverna att välja andra skolor, vilket i sig är ett starkt argument för ett bolag att inte dränera verksamheten på pengar. Debatten drivs således av helt andra motiv än att bara införa vinstförbud. Däremot är vi väldigt tydliga med att lagstiftningen kring tillstånds- och tillsynsverksamheten skärpas väsentligt, så att inte oseriösa aktörer eller finansiärer med koppling till islamism eller andra extremistiska grupperingar driver skolor.
Istället för att älta gamla avdankade förslag som vinstförbud borde en seriös skoldebattör ställa sig följande frågor. Har dessa skolor hög undervisningskvalitet? Blir eleverna väl förberedda för fortsatta studier och arbetsliv? Om svaret på dessa frågor är ja, borde diskussionen i stället handla om vilka lärdomar vi kan dra för att stärka kvaliteten på alla skolor. Det vore betydligt bättre än att peka finger åt dem som inte vill ha ett socialistiskt skolsystem.
Av Patrick Reslow
Patrik Reslow (SD) är gruppledare i utbildningsutskottet.