Det är på dagen ett år sedan den förläggaren Gui Minhai rövades bort från sin semesterbostad i Thailand av kinesiska säkerhetsagenter. Sedan dess har tyst diplomati varit rättesnöret för Sveriges hantering av fallet. Faktum är att diplomatin nu är så tyst att utrikesdepartementet inte ens berättar om sina möten med Gui.
Trots att den svenska förläggaren, som anklagas för boksmuggling, inte har kinesiskt medborgarskap anser Kina på etniska grunder att fallet är en inre angelägenhet. Därför har svenska tjänstemän, trots uppredde förfrågningar, endast fått besöka Gui som hastigast en gång i februari i år.
Men bara för ett par dagar sedan fick jag ett tips; enligt uppgift hade ett andra möte med Gui alldeles nyligen ägt rum. Efter ett mejl till UD:s presstjänst får jag svaret att ett sådant möte skedde 28 september, alltså för snart tre veckor sedan.
Uteblivna svar från flera ställen
"Han uppgav liksom vid ambassadens tidigare besök i februari, att han mådde bra. Vi har dock inte fått svar på alla utestående frågor, vilket vi ser allvarligt på", skriver en av UD:s presskommunikatörer. På grund av helg har UD dock "inte möjlighet" att svara på mina omedelbara följdfrågor vare sig via mejl eller telefon.
Det går därför inte att säga hur länge mötet varade, vilka signaler som gavs från den kinesiska sidan angående fallets framtid eller om mötet kan ses som ett framsteg.
Samtidigt hölls förra veckan en manifestation i centrala Stockholm för journalisten och författaren Dawit Isaak, med anledning av att denne suttit fängslad i Eritrea i 5500 dagar. Bland talarna fanns Tidningsutgivarnas vd, Journalistens chefredaktör och kulturcheferna för ett par av Sveriges största tidningar, inklusive Expressen.
UD borde berätta
Gott så. Men avsaknaden av liknande manifestationer för Gui Minhai gör att UD uppenbarligen kan komma undan med att inte upplysa allmänheten om tillståndet för denne Sveriges andre samvetsfånge. Tänk om personal vid Sveriges konsulat i Eritrea hade fått träffa Dawit Isaak. Mötet hade knappast passerat obemärkt förbi - det hade tvärtom blivit förstasidesstoff.
Utan märkbart stöd från vare sig vd:ar eller kulturchefer fortsätter Gui Minhais dotter Angela Gui att i princip ensam kämpa för sin kidnappade far. Bara under oktober har hon lanserat en informativ hemsida och varit delaktig i etablerandet av ett internationellt nätverk där idéer och uppdateringar om fallet ska utbytas.
Kontakta presstjänsten nu
Nu måste det byggas vidare på detta. För de med intresse av demokrati och yttrandefrihet går det bra att kontakta UD:s presstjänst med krav på svar om mötet, nu då de återigen tar sig till kontoret under måndagen.
Varför har myndigheten i tre veckor varit tysta om sitt möte med en svensk medborgare som hållits fången av den kinesiska regimen i ett år utan vare sig rättegång eller åtalspunkter?
Frågan borde väcka en nerv hos alla svenska journalister.
Jojje Olsson
Jojje Olsson är frilansjournalist som på grund av sin journalistik nyligen blev svartlistad från Kina, där han levt under många år. Han är aktuell med boken "Det nya Kina".
Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.