Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vänstern har svikit kvinnorna i förorten

Nalin Pekgul. Foto: Alexander Donka
Rinkeby torg. Foto: Theo Elias Lundgren

Vänsterpartiet vägrar att tala om det hedersförtryck som drabbar många unga kvinnor.

Nalin Pekgul varnar för att låta islamister göra sig till uttolkare för alla muslimers intressen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

I Rinkeby träffade jag redan år 2009 två unga kvinnor som förklarade att deras föräldrar aldrig hade satt upp några orimligt stränga regler för dem. Problemet var i stället vissa i den egna etniska gruppen som lade sig i deras liv. När de började använda jeans i stället för lång kjol och slöja blev deras pappa ifrågasatt när han kom till moskén på fredagen.

Han tyckte att det var jobbigt att ta upp saken med döttrarna men föreslog en kompromiss: kunde de inte använda jeans när de var i andra änden av Stockholm, men inte i Rinkeby? Döttrarna suckade och förklarade att de inte använde jeans för att visa upp sig på stan utan för att det var ett praktiskt plagg att röra sig i. Men samtidigt som de fortsatte använda sina jeans tyngdes de av dåligt samvete för att ha förstört pappans anseende bland sina landsmän.

 

LÄS MER: Hatet mot judar gror i Tensta

Vänsterpartiets sofistikerade klassförtryck

Ledningen för Vänsterpartiet vägrar att erkänna att det här
 är ett speciellt sorts förtryck som många unga muslimska kvinnor
 lever under. Förra sommaren skrev framstående Vänsterpartister att de "inte är beredda att genom generaliseringar och ryktesspridning låtsas som att kvinnoförtryck, homofobi och fundamentalism är förbehållet en enskild religion eller endast finns i förorten" (Aftonbladet 3/7-15).

De vänsterpartister som har en annan syn på problemen blir antingen utfrusna eller känner sig tvingade att lämna partiet. En framträdande vänsterpartist Inger Stark som nu kände sig tvingad att lämna partiet skrev på denna tidnings debattsida ” Partiet har förvandlats från ett socialistiskt och feministiskt parti till ett välgörenhetsparti som har gått vilse i identitetspolitiken” (27/6-16).

I mina öron låter det som att Vänsterpartiet bara är beredda att göra någonting åt det kvinnoförtryck som drabbar kvinnor i alla samhällsklasser likadant. Förtryck som särskilt drabbar kvinnor i utsatta och segregerade områden vill man inte höra talas om.

Vänsterpartisternas rädsla för att befatta sig med problem som följer av segregationen resulterar därmed i ett sofistikerat klassförtryck.

 

LÄS MER: Därför passar islamister hos SD

Fundamentalisternas inflytande

De muslimska fundamentalisternas inflytande över muslimer i Sverige gynnades av att misstänksamheten mot muslimer ökade efter den 11 september 2001. Många muslimer kände då att européer betraktade dem som självmordsbombare som är beredda att offra allt och alla för sin tro. Följden blev att muslimer upplevde sig, och i flera fall faktiskt också blev, diskriminerade och illa behandlade. 

När muslimska organisationer tog kontakt med svenska politiker och myndigheter för att diskutera detta problem blev de mycket väl mottagna eftersom företrädarna för det svenska samhället var angelägna att visa att muslimerna hörde hit.

Problemet var bara att de som ivrigast sökte kontakt var fundamentalistiska religiösa organisationer som inte representerar den stora majoriteten av muslimerna i Sverige. Genom att besöka dessa organisationer gav högt uppsatta politiker samtidigt dem en ställning som det muslimska Sveriges officiella representanter.

Detta befästes sedan när de av myndigheterna kunde få generösa bidrag till verksamheten. Politikernas och myndigheternas okunskap om islam bidrog på så sätt till att stärka de fundamentalistiska krafterna bland de svenska muslimerna.  

 

LÄS MER: Identitetspolitiken är islamismens bästa vän

Islamister lierar sig med vänstern

För vanliga muslimer blev situationen mycket besvärlig. Det fanns muslimer som försökte varna såväl journalister, politiker som myndigheter, men som inte fick gehör eftersom alla var rädda att stämplas som islamofober. Denna rädsla utnyttjades av islamisterna som i takt med att de kände att deras ställning stärktes började trakassera de muslimer som inte ville leva enligt deras stränga tolkning av islam.  

För islamisterna har det varit en framgångsrik strategi att liera sig med den del av vänstern där den gemensamma nämnaren är kritiken mot USA:s politik i Mellanöstern och Israels agerande mot palestinierna. I många avseenden är det en berättigad kritik och man kan förstå att några på vänstersidan nappade på kroken. Däremot är det obegripligt hur denna allians kan bestå när bevisen på islamisternas värdekonservativa, för att inte säga reaktionära, åsikter blir fler och fler.   

I den muslimska världen ses islamister av många som den kristna högerns motsvarighet. För muslimer som tillhör vänstern är det svårt att förstå varför svenskar med vänstervärderingar, som fasar vid tanken på att det svenska samhället skulle styras av den kristna högern, tycker att det är helt i sin ordning att muslimerna i Europa företräds av deras motsvarighet inom islam.  

 

LÄS MER: Vänstern blundar för det radikala islam

Vänsterns ovilja att erkänna problemet

Utåt är islamisterna måna om att framstå enbart som djupt troende muslimer men på deras interna agenda står dels en separatism som ska skilja de troende från en ond omvärld, dels trångsynta krav på renhet för deras egna.

Att muslimer diskrimineras av icke-muslimer får inte tas som en förevändning för att se mellan fingrarna med det förtryck som islamisterna utsätter andra muslimer för. 

Vänsterns ovilja att erkänna problemen i det mångkulturella samhället gör det svårt för dem att formulera en vision för ett samhälle där människor med olika bakgrund kan leva tillsammans.

Vänstern måste hålla två bollar i luften samtidigt – dels stå upp för jämlikhet och mänskliga rättigheter och ta avstånd från islamisternas krav på att behandlas annorlunda på grund av sin religion eller kultur, dels vända trenden med ökade klyftor mellan olika områden och mellan olika grupper i samhället.  

Den svenska högern har bättre klarat av att försvara individens rättigheter när den har ifrågasatts i religionens eller kulturens namn, i vart fall på det principiella planet.

Däremot har högern gjort sig döv och blind för att individens frihet begränsas i takt med en högerpolitik som tillåter att den etniska och religiösa segregationen ökar som en konsekvens av bland annat bristen på en bostadspolitik för blandade bostadsområden med olika inkomstskikt och på en skolpolitik som inte sätter barnens rätt till en skola med demokratisk fostran i centrum utan som fäster större vikt vid föräldrarnas makt att välja skola för sina barn. 

 

LÄS MER: Världen av i dag liknar 1930-talets Europa

Stå upp för frihet och jämställdhet

I slutänden handlar problemen om fundamentala frågor såsom individens frihet kontra patriarkala värderingar med familjen som den minsta enheten som bygger upp samhället, eller yttrandefrihet kontra religionsfrihet.

Sverige är framstående – men inte unikt– när det gäller jämställdhet och yttrandefrihet. Det finns en mycket bred uppslutning i samhället kring att inte backa på dessa områden. Det är därför inte hållbart att ledande företrädare för samhället inte klarar av att stå upp för dessa värden, utan låter islamistiska grupper bli en minoritet som får ställa sig utanför majoritetssamhällets värden och få makt att inskränka individens frihet och yttrandefriheten i vissa områden och i vissa grupper.  

Samhällets företrädare behöver bli säkrare på var gränsen går mellan acceptabla kulturyttringar och yttringar som underminerar samhällets grundläggande värden. I en levande demokrati finns det alltid de som testar gränserna i skärningspunkten mellan olika principer, gärna högljutt och provokativt. Detta stärker demokratin om samhällets företrädare klarar balansgången mellan att tillåta vissa yttringar och att värna alla individers mänskliga rättigheter.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook – så missar du inga nyheter!

 

Nalin Pekgul

Kulturen@expressen.se

 

Nalin Pekgul är sjuksköterska och före detta riksdagsledamot (S). 2014 skrev hon boken "Jag är ju svensk" tillsammans med Cheko Pekgul.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!