Valerie Kyeyune Backström

Reklam för fillers är inte feminism

Publicerad

Valerie Kyeyune Backström har tröttnat på feminister som får betalt av skönhetsindustrin för att få kvinnor att leta fel hos sig själva.

Numera hajar jag inte längre till när jag läser feministbloggar som tipsar om botox för att må bättre. Inte heller inför kroppsaktivister som i ena stunden säger sig utmana rådande skönhetsideal, och i nästa tipsar om att Carita på akademikliniken är bäst på fillers. 

Feministiska profiler gör gemensam sak med patriarkatet och skönhetsindustrin i att förmå oss att leta fel hos oss själva, som kan rättas till med injektioner.

Det hela säljs in som om det skulle vara feministiskt med skönhetsoperationer och ingrepp, bara för att det är feminister som utför dem. För fem-tio år sedan skulle man ha skrattat åt ett sådant felslut. Nu känns det fult att ens ifrågasätta det. Som att man ägnar sig åt ”skammande”. 

Fillers och feminism

Det finns så klart en poäng med att kritisera 90- och 00-talets silikonhat, stringdebatter och besatthet av att dela upp kvinnor i dåliga och bra. Men det finns absolut ingen poäng med att gå med på förtingligandet av oss själva. 

Så här: vi är människor, inga varor. Jag skriver det som en påminnelse, eftersom så många är så sugna på att kränga sig själva. Att företag är snabba på att kapitalisera på en politisk rörelse är en sak, det är så kapitalism fungerar, men måste kunna kräva mer av feminister. 

Det kan låta som en befrielse att normalisera saker som folk redan gör, att man ska slippa att känna skuld. Men i normaliseringen ingår ofrånkomligen en påtryckning. Och när kroppsaktivister postar adlinks om ingrepp, uppger rabattkoder för besök på kliniker och tipsar om var de bästa sköterskorna finns i stora, uttalat feministiska facebookgrupper som Beauty and Bullshit, är det inte längre fråga om någon filosofisk gråzon: det är reklam. 

Skönhetsingrepp inte tabu

Att påpeka att skönhetsingrepp inte är feminism innebär inte att tabubelägga de som ägnar sig åt det. Det ingår i feminismens ABC att acceptera att ingen kan leva helt utan att anpassa sig till de normer som faktiskt råder. Feminismen är inte en livsstilsmanual. Den handlar om att bjuda motstånd, att plocka isär det vi tar för givet, att uppfinna visioner om en annan möjlig värld, större än våra individuella lustar att vara begärliga eller passa in. 

Den handlar däremot inte om att ta allt som är skit och slå in det i revolutionärt omslagspapper bara för att det ska bli enklare att nöja sig med sakernas tillstånd, att själv framstå som renlärig.  

 

LÄS MER – Valerie Kyeyune Backström: Blondinbella gör även skilsmässan till en framgång 

Kakan Hermansson och Cassandra Klatzkow

Ett talande exempel är när den gamla radikalfeministen Kakan Hermansson i sin podd ”Under huden” intervjuar kroppsaktivisten Cassandra Klatzkow och samtalet mynnar ut i att handla om ingrepp. Klatzkow målar upp sin vision: ett samhälle där man ska kunna operera rumpan utan att det ska vara en grej. 

 

Kakan Hermansson har en podd om hudvård.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

 

Det är en total kapitulation. 

Om dessa feminister åtminstone förespråkat något slags cyborgsideal, där vi alla opererar oss så mycket att skillnader utplånas, hade jag kanske förstått. Istället framstår många av dessa kroppsaktivister lika subversiva som en H&M-tröja med feministtryck, eller än mer som samma fenomen i mänsklig form.

Jag sökte en revolution och fann en rabattkod för fillers – jag är besviken. 

 

LÄS MER – Ida Ölmedal: Jag är så trött på pappafeministen 

 

Valerie Kyeyune Backström är medarbetare på Expressens kultursida och tidigare chefredaktör för Bang. 

Läs fler texter av Valerie Kyeyune Backström här. 

Relaterade ämnen
Valerie Kyeyune Backström
Valerie Kyeyune Backström
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag