Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vad sägs om åtminstone en helt vanlig runsten?

Scen från "Ragnfrids saga" på museet Vikingaliv. Foto: VIKINGALIV
Scen från "Ragnfrids saga" på museet Vikingaliv. Foto: VIKINGALIV

På lördag öppnar det nya museet "Vikingaliv" på Djurgården i Stockholm. Gunilla Brodrej gick på förhandsvisningen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

"Vikingaliv" på Djurgården i Stockholm är den nya tidens museum. Här finns bara en enda monter med artefakter, utlånad från Historiska museet, med små saker som knappt syns. Om man vill uppleva fysiska ting får man söka sig till museibutiken eller till restaurangen. 

De fyra delägarna har velat bygga en plats dit man till exempel kan bussa turister som undrar var i stan man kan titta på vikingar. Den köttiga HBO-serien "Vikings" har inneburit ett visst uppsving för intresset. Hur som helst har den 75-årige miljardären, finansmannen Olof Stenhammar, trott på det privata museet och är dess huvudfinansiär.

Dick Harrison figurerar

Dick Harrison "ansvarar för den historiska förankringen" och figurerar själv på en av skärmarna med rörligt material. Där tittar han bland annat in på tossiga vikingar i hornhjälmar i skyltfönstret till en souvenirshop i Gamla stan. Han skakar på huvudet. Den behornade hjälmen är ju en romantisk efterkonstruktion. Vi fattar.

Det är rörlig bild överallt, bara att trycka på en knapp vid en skärm så framträder en statist och en berättarröst säger precis lagom mycket om Tor, Oden, krigaren eller völvan. Ingen hinner tröttna.

En framtagen rödlätt DNA-viking från Sigtuna står centralt i vadmalskläder och trovärdiga svettpärlor i pannan. Staffan Götestam, som grundade Junibacken, är ansvarig för det konceptuella utförandet. Han poängterar att "Vikingaliv" ska vara en upplevelse och precis som på Junibacken finns ett sagotåg. 

LÄS MER – Gunilla Brodrej: Barnvänligt på det nya scenkonstmuseet

Här har barnboksförfattaren och illustratören Mats Vänehem skapat den visuella och dramatiserade berättelsen där man från sin plats i vagnen station för station får följa Harald på sin vikingaresa för att skaffa silver till sin familj. Det är verkligen mycket snyggt gjort. Välgjorda scenografier, och magiska ljus- och ljudeffekter. Jag önskar att jag var 40 år yngre. Efter två åkturer med "Ragnfrids saga" och ett antal knapptryckningar vid skärmarna och en selfie med vikingen undrar jag om man inte har underskattat besökarna.

Rörliga bilder kan man se på HBO eller BBC. Här saknas något som är unikt och verkligt och därför svindlande. Den fysiska kontakten med historien. Vad sägs om åtminstone en helt vanlig runsten? 

 

Gunilla Brodrej är kritiker och redaktör på Expressens kultursida.