Ammoniak, gatstenar, sparkar, slag, våldsamt upplopp och attacker på ambulanspersonal. Polisens sparade inte på krutet i sina kommunikéer om händelserna på Limhamns torg i Malmö. Upprepade kavallerichocker och en till synes med flit påkörd demonstrant förvandlades i sammanhanget till en randanmärkning, ett nödvändigt ont.
I två dagar har motsatta vittnesmål flödat på sociala medier. Om spräckta skallar, batonger, och - för all del - en liten grupp aggressiva och ibland våldsamma demonstranter. Men: ingen ammoniak, inga gatstenar, inga attacker mot sjukvårdspersonal eller hästar. Efter att lokaltidningen Skånskan konfronterat polisen backade de i går från merparten av uppgifterna.
Att justitieminister Beatrice Ask gick all in och genast målade upp bilden av ett ammoniakstinkande våldsvänsterhades är upprörande, om än inte förvånande. Desto mer iögonenfallande är hennes fortsatt fulla förtroende för polisen i allmänhet och Skånepolisen i synnerhet. En polismyndighet som gång efter annan (minns romregistret och tidigare rasistskandaler) beslås med medvetna lögner är ett verkligt hot mot demokratin.