Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Upphovsrätten är också viktigt för yttrandefriheten

Kent Ekeroth.Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Nils Funcke.Foto: OLLE SPORRONG

Nils Funcke om Högsta domstolens dom i tvisten mellan Kent Ekeroth och SVT. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Kent Ekeroth fick rätt mot Sveriges Television i Högsta domstolen. SVT ska betala ersättning för att olovligen ha publicerat bilder och filmklipp som avslöjar ledande Sverigedemokrater när de beter sig som busar i Stockholmsnatten 2010.

Det var Expressen som först offentliggjorde mobilfilmerna som Kent Ekeroth med skakig hand tagit. Sekvenser ur filmerna och stillbilder ur dem publicerades därefter i en rad medier, bland annat SVT. Allmänintresset för att se bakom den av Ekeroth friserade bilden av händelsen var stort, liksom nyhetsintresset.

Ett fritt förfogande skulle hämma och på sikt i princip döda allt intellektuellt skapande.

Tvisten mellan Ekeroth och SVT är i grunden en konflikt mellan två intressen som bägge berör och bägge utgör en förutsättning för den fria åsiktsbildningen. Det handlar om yttrandefriheten och upphovsrätten. Rätten att berätta respektive rätten att förfoga över sitt skapande.

Upphovsrätten syftar till att författare, nyhetsmedier, fotografer och konstnärer ska få ersättning för sitt skapande. Ett fritt förfogande skulle hämma och på sikt i princip döda allt intellektuellt skapande.

För att tillgodose yttrandefrihetsintresset finns en rad undantag i upphovsmännens skydd. Det är möjligt att enligt god sed citera ur andras verk och återge bilder. DN kunde publicera bilder på ledande Kristdemokrater som poserade vid pansarfordon. Allmänintresset var stort eftersom en av dem, Ebba Busch, kandiderade till partiledarposten.

Det som skiljer järnrörsbilderna från kulsprutebilderna är att Sara Skyttedal låtit offentliggöra sina bilder på en allmänt tillgänglig Facebooksida. De var därmed tillgängliggjorda, hade ett stort allmänintresse och därför var det möjligt, enligt HD, att återge dem i ett nyhetssammanhang utan ersättning till Skyttedal.

Domen i HD bör heller inte leda till att angelägna bilder eller texter av rädsla för krav på ersättning göms och glöms i något arkiv.

Vid en första betraktelse kan det framstå som att Ekeroths vinst är yttrandefrihetens förlust. Men rätten för en upphovsman att avgöra om hans eller hennes skapande ska göra tillgängligt är också en del av skyddet för yttrandefriheten. Det ska vara möjligt för SVT, författare, DN och andra att fritt förfoga över sina arbeten och avgöra när och i vilket skick de ska offentliggöras. Att till exempel Ekeroth utan att riskera krav på ersättning och skadestånd skulle kunna tillgängliggöra SVT:s osända klipp eller omaskade bilder på uppgiftslämnare ligger inte i yttrandefrihetens intresse.

Att Expressen och SVT skulle ha fegat ur och avstått från att publicera järnrörsbilderna var dessbättre aldrig ett alternativ. Domen i HD bör heller inte leda till att angelägna bilder eller texter av rädsla för krav på ersättning göms och glöms i något arkiv.

Det finns alternativ. Även om kraften inte blir densamma är det möjligt att referera eller göra en egen iscensättning. Ett annat är att, hur surt det än är, vara beredd att tvingas betala upphovsmannen. Det kan kosta att tillgodose allmänintresset genom att klä av busar med ambitionen att styra landet. All journalistik kostar. Ibland som ersättning till enskilda i förtalsmål eller upphovsrättsammanhang, ibland genom dagsböter för anskaffande av angelägna uppgifter.

 

Av Nils Funcke 

Nils Funcke är journalist och yttrandefrihetsexpert.