Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skuggspel om teaterns magi

Spelartrion Bexell/Ulfvebrand/Segrell bär upp pjäsen. Foto: Sigun Stenqvist
En helhetsupplevelse. Foto: Sigun Stenqvist
Ur "Busiga händer". Foto: Sigun Stenqvist

Karin Olsson ser en poetisk helhetsupplevelse på Teater Tittut.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

I begynnelsen var skuggteatern. När dockteatern Teater Tittut fyller 40 år firar man med en av de mest ursprungliga teaterformerna. Så länge det har funnits människor med en eld och fantasi har berättelser skapats på detta sätt. 

I skuggspelet "Busiga händer" levandegör tre skådespelare ett rum från golv till tak med siluetter, projiceringar, musik och röster. Det handlar om ett barn som ska gå och lägga sig, men som inte kan komma till ro. Händerna lyder inte förmaningarna utan ger sig ut på fnittriga äventyr.

Mitt fyraåriga teatersällskap som i foajén var orolig för mörkret där inne och skeptisk till skådespelarna i svarta fezer som lekte med ficklampor, blir helt uppslukad. Än dyker skuggorna upp i taket, än på väggen bredvid, än rakt bakom oss. Ibland kan vi inte låta bli att själva sträcka upp våra händer för att se konturerna bli en del av föreställningen. 

 

Ingmar Bergmans laterna magica

Pjäsen kräver skådespelare med lätta fötter som snabbt rör sig över golvet, mitt bland barnen, men det blir aldrig tungfotat. "Busiga händer" är ren poesi och teaterlycka. Som att uppleva tillståndet mellan dröm och vakenhet med sinnena skärpta.

Jag tänker på scenen i Ingmar Bergmans "Fanny och Alexander", när Alexander använder en laterna magica, projiceringsapparaten som också gav namnet till regissörens självbiografi. Alexanders lek med sin dockteater och laterna magica illustrerar filmens teman om illusioner och masker. 

"Busiga händer" befinner sig förstås långt från Ingmar Bergmans tunga existentialism, men båda vill vittna om teaterns magi. Man rör på handen och en berättelse börjar! En enkel siluett kan skapa en hel värld.

Jag ser dagen efter fyraåringen låta armen rulla som en våg mot solstrålarna från fönstret. Han tittar på väggen och ler.

 

 

TEATER

BUSIGA HÄNDER

Teater Tittut

Regi Henrik Bäckbro

Dockor och scenografi Lisa Kjellgren Almstig

Musik Magnus Larsson

Teater Tittut, Stockholm

Ålder 2-6

 

Karin Olsson är kulturchef på Expressen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!