Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sara gör upp med hela den manliga genikulten

Alexander Abdallah i ”Oscar Liljas försvinnande”. Foto: Emmalisa Pauly.
Lilja Fredriksson i ”Oscar Liljas försvinnande”. Foto: Emmalisa Pauly.
ANA STANIŠIĆ, PHILIP LITHNER, LILJA FREDRIKSON OCH ALEXANDER ABDALLAH. Foto: Emmalisa Pauly.
Ana Stanisic i ”Oscar Liljas försvinnande”. Foto: Emmalisa Pauly.

Den magnetiska kulturmannen är på jakt efter ungt blod.

Hanna Höglund ser Sara Bergmark Elfgrens vampyrpjäs på Hipp i Malmö.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

TEATER | RECENSION. Författaren Sara Bergmark Elfgrens pjäs ”Oscar Liljas försvinnande” på Malmö Stadsteater är en visuell gothbomb som briserar på en febrig timme och en kvart utan paus.

Det är teater för varje romantiskt lagd gymnasist, ung som gammal, som någon gång drömt om litterär förlösning och blodförtunnande kärlek i herrgårdsmiljö. Det är också en pjäs om en kulturman som råkar vara vampyr. 

Fyra unga studenter, två poeter (Ana Stanisic, Philip Lithner), en fotograf (Lilja Fredrikson) och en målar-wannabe (Alexander Abdallah), anländer till en enslig svensk folkhögskola på 90-talet där de i Donna Tartt-anda snart sugs in i den sektliknande miljön kring den mytomspunne ordkonstnären, geniet Lilja. En man som man i själva verket aldrig får se utan bara höra berättelsen om. Ömsom beskrivs han som den tillbedda idolen, ömsom som lätt patetisk epigon utan något eget att komma med - men alltid är han en magnetisk varelse som kräver ungt blod för att överhuvud taget kunna leva. Och också får det. 

Det här är en fysisk pjäs med uppmickade skådespelare, hotfullt muller ur högtalarna, rop, skrik och blinkande lampor. Det hade inte suttit fel om regissören Sara Cronberg tillåtit lite mer variation i uttrycket och tid för kontemplation. I intervjuer inför premiären har hon själv berättat att skådespeleriarbetet drunknat bland all teknik och det märks. Den egentliga huvudrollen har Bombina Bombasts videodesign och det är synd på det potentiella kammardramat, även om man sent kommer glömma den fantastiska actionmåleri-scenen med Abdallah och färgsplattret som projiceras i realtid, med ridån som duk. 

Just Abdallahs barbröstade konstnär Rémy är som klippt och skuren ur tv-serien ”The Magicians” och är en av teaterteamets och Bergmark Elfgrens många popkulturella referenser. Hon manövrerar dem med spindeln-i-nätets alla superskills och det är lätt att man, som jämnårig 80-talist, sitter och bockar av alla blinkningarna. Tänker att ”kommer hon inte väl nära sina föregångare nu ändå”. 

Bedårande nördpoet 

Men så får man karaktärer som Ana Stanisics bedårande nördpoet med otvättat hår och glasögon – hon som inte vill bli full, som vill skriva om vad hon vill, inte vad Lilja säger åt henne. Och det gör inget att hon är som ett destillat av regissören och manusförfattaren Joss Whedons alla samlade hjältemodiga nördflickor. För till slut sitter man där, bedövad, hypnotiserad. Fullständigt indragen i denna Metoo-teater där det allt mer tydligt framgår att Oscar Lilja är folkhögskolans egen kulturprofil. Eller Don Giovanni. Eller Dracula. Som kommer att gå ett våldsamt öde till mötes, dock inte utan att det kostar ett antal unga liv på kuppen. 

Åh vad det är befriande när Bergmark Elfgren gör upp med hela den manliga genikulten, ja bokstavligt talat kastar den på elden! 

Fokus på berättelsen

I vår släpper hon en seriebok, ett spel och en barnbok. Redan i april kommer nästa pjäs: ”Bortbytingen” på Dramaten. Vad det är som gör att just hon lyckas? Kanske att hon inte ställer sig själv i centrum, att fokus alltid är på berättelsen. Dess maskineri, dess persongalleri. Och vilka berättelser sedan. Gång på gång återvänder hantverkaren Bergmark Elfgren – i ordets bästa bemärkelse – till sina slutna rum. Den ensliga småstaden i ”Cirkeln”-böckerna, den torftiga förorten i poddserien ”De dödas röster” där magin ofta är enda vägen ut för hennes tonåriga karaktärer som försöker fly samhällskonventionerna, klassamhället, den psykiska ohälsan, den trånga box som omvärlden vill stoppa dem i. Den som vi väl alla hoppas att få kliva ur. 

 

Teater

Oscar Liljas försvinnande

Av Sara Bergmark Elfgren

Regi Sara Cronberg

Scenografi och kostym Helle Damgård

Videodesign Bombina Bombast

Ljus Jonas Bøgh

Kompositör Toni Martin Dobrzanski

Mask Robin Davidsson 

Hipp, Malmö

Speltid 1.15 t.

Ålder 15+

Hanna Höglund är kritiker på Expressens kultursida.

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen. Där berättar Lina Thomsgård om sin nya satsning, Stockholms kvinnohistoriska, ett ideellt museum med utspridd verksamhet över hela huvudstaden.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!