Rosoff skriver bäst för barn i mellanåldern

Ur ”Det blev en älg”.
Foto: Niklas Hellgren
Ur ”Det blev en älg”.
Foto: Illustration David Ercolini.

De små och mellanstora barnen har fått var sin ny titel av Meg Rosoff.

Martina Montelius läser en skröna om en älgbebis och en osedvanligt välskriven fortsättning på berättelsen om familjen Peachey.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Tänk om du går och väntar på ett litet syskon - och så kommer en älgbebis i stället. Med horn och allt. Först skulle du nog bli en aning perplex, men efter ett tag skulle det måhända visa sig att den lilla älgen var ganska trevlig. Just den småknäppiga, och i bästa mening barnsliga, idén är premissen i ALMA-pristagaren Meg Rosoffs och illustratören David Ercolinis sagobok ”Det blev en älg!”. 

Till en början tolkar jag den som en berättelse om att få ett annorlunda syskon. Upplägget är perfekt. Den lilla älgen ser inte ut som de andra bebisarna, men det tycker storasyster bara är coolt, och han liknar faktiskt hennes faster Lydia. Snart blir skolkamraterna avundsjuka och vill också ha en älgbebis, och med anpassningar som specialbil och specialkläder fungerar han bra som familjemedlem. 

Men snart utvecklas handlingen till en kortare och mindre gripande variant av Eva Erikssons och Ulf Nilssons av undertecknad sönderlästa ”Älskade lilla gris” (1982). I den räddar en familj en liten skruttkulting från barmhärtighetsmord, men tvingas till sist släppa honom fri då han äter dem ur huset. Hos Rosoff blir älgen stor, börjar sjunga sorgsna sånger och måste få leva bland tallar, berg och andra älgar. Då börjar han sjunga glatt i stället. Vackert så. Men för att bli riktigt meningsfull behöver fabeln ett budskap, och Rosoff har inte bestämt sig. 

Den ALMA-prisade föfattaren Meg Rosoff.
Foto: Joan Goldsmith

När jag leker att jag är ett läsande barn blir jag förvirrad; var inte älgen född av mamman i sagan? Jo! Men då är han väl ingen vanlig älg, utan en människoälg? Hittills har vi ju fått lära oss att man kan vara hur älgig som helst och ändå platsa i gemenskapen. Men den här älgen var trots allt för mycket älg. Så varför kom han ut ur en människa? Man kan hävda att jag ställer för höga trovärdighetskrav på en barnbok, men det gör jag inte. Även den mest frisprättande skröna behöver sin inre logik för att fungera – om man inte i stället satsar på vildråmande poesi, anarkistiska illustrationer eller en mer öppen handling, där barnen själva får fylla i luckorna. Här blir det en halvfärdig kompromiss, som om Rosoff och Ercolini kört fast någonstans på sluttampen och mest velat bli klara med boken någon gång. 

Desto mer uppfriskande är det därför att få återse den integritetsstarke, men obrottsligt lojale, hunden McTavish och hans familj i den fjärde delen i serien om familjen Peachey, ”En duktig hund bryter ny mark”. Pappa Peachey har fått nytt jobb, så familjen måste flytta. För barnen, som inte ens gillar humörförändringar, är det omskakande nyheter. I synnerhet den fragila Betty känner grav ruelse inför tanken på att gå till skolan utan promenadkompis, och utan minsta aning om i vilka käftar hon kan komma att slungas. 

McTavish är en känslornas Lassie, alltid redo att rusa till undsättning med sina skarpslipade intellektuella trampdynor. Med utmärkt precision lyckas Rosoff plantera alla farliga känslor kring förändringar precis så nära hundens nos att han hinner ta hand om dem just som de börjar brännas för mycket. 

När de vuxna ignorerar Bettys känslor är McTavish strax där och fångar upp dem med finkalibrerad svansföring. Jag är inte förvånad; det är för den här åldersgruppen, 6-9 år, Rosoff skriver bäst. En ålder då intellektet jäser i rekordfart, samtidigt som man oftast behandlas som en barnunge av vuxenvärlden. Det är då man behöver tas på allvar av en välskriven bok. Helst med en osedvanligt välskriven och lagom impertinent hund i hjälterollen. 


Böcker

Meg Rosoff och David Ercolini

Det blev en älg!

Översättning Gunilla Halkjaer Olofsson

Lilla Piratförlaget, 37 s.

Meg Rosoff

En duktig hund trampar ny mark

Illustrationer David Shephard

Översättning Ulla Roseen

Lilla Piratförlaget, 102 s.


Martina Montelius är författare och kritiker på Expressen Kultur.