Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En skattkammare som tar världen till barnen

Ur Hsu Kung-Lius "Är du min bror?" i "Vår skattkammare". Foto: HSU-KUNG LIU
Ur Beatrice Alemagnas "Vad är ett barn?" i "Vår skattkammare". Foto: BEATRICE ALEMAGNA
"Vår skattkammare" ersätter klassikern "Min skattkammare".
Originalet. Den 70-åriga "Min skattkammare" ersättas nu av "Vår skattkammare".

Världen har blivit en naturlig del av de små barnens sagoskatt. 

Margareta Sörenson ser den 70-åriga "Min skattkammare" ersättas av "Vår skattkammare".

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Den litterära skattkammare som var din eller dina föräldrars, fyller 70 år. Och nu är den är allas. ”Vår skattkammare” är urban, modern och existentiell. 

Att 1947 lansera barnlitteraturen som en skattkammare var en god idé. Bara att glänta på kistlocken och gräva bland ädlaste guld.

Pippi Långstrump hade just fått sitt genombrott i en tid av en uppvaknande syn på barnet som individ och en granskning av vuxna auktoriteter. Följdriktigt fick den heta ”Min skattkammare” och visa barnets alldeles egna väg till boken. 

"Min skattkammare" tog barnets perspektiv

Förskjutningen till barnets perspektiv hade börjat och därmed ett erkännande också av yngre barns behov av litteratur och individuella konstupplevelser av dikter, berättelser och högklassiga bilder.

Tio delar kom i svit, och nya uppdaterade utgåvor följde med ett par decenniers mellanrum. Sedan de första upplagorna har det alltså gått motsvarande tre generationer. Om det känns oroligt med en ny uppdatering bör det påpekas att "Min skattkammare" redan har förändrats genom olika nyutgåvor. Synen på omvärlden, naturen, etnicitet, familj, könsroller, tradition och förnyelse - mycket har hänt. 

1949 kom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, 1989 FN:s barnkonvention. Däremellan fyra decennier av omstöpning av värderingar som följer av en uppfattning om allas lika värde, oavsett etnicitet och ålder. 

 

LÄS MER – Kulturens serie om synen på barn: "Att enbart satsa på kärnämnen skapar fattiga individer"  

 

Med en mer jämlik syn på liten och stor förändras också tilltal, attityder och berättargrepp. Ironi som länge ansågs som olämpligt, sårande och svårförståeligt för barn, kan om den hanteras jämlikt vara en källa till glädje, som i den smarta ”Så gör prinsessor” av Per Gustavsson. En parodiskt distanserad historia i ohejdat skärt, som skojar om flickors vurm för prinsessor, men försvarar barns rätt att välja själva. Man kan faktiskt kombinera fritt ur förrådet av konventioner - rosa hjälm för en prinsessa som tacklar hårt i hockeyn.

"Vår skattkammare" samlar världen 

I "Vår skattkammare" möts stora delar av världen inte som kuriosa eller betraktade utifrån, utan som vår värld och våra liv. Den fina berättelsen från Taiwan ”Är du min bror?”, text och bild av Hsu-Kung Liu, har inget främmande över sig, tvärtom. Staden där den brandgula hästen längtar och letar efter sin bror är en storstad var som helst i världen och den fullödiga färgskalan målar himlar i orange och nattblått. 

 

LÄS MER: Margareta Sörensson om en pjäs för barn som får vuxna att vilja gråta 

 

"Vår skattkammare" vänder sig främst till lite mindre barn och är präglad av ett försvar för barnperspektivet: ”Vad är ett barn” med italienska Beatrice Alemagnas text och bild inleder. Det hindrar inte att klassiker och veteraner i det svenska barnbokslandet finns med som Lennart Hellsing, Barbro Lindgren, Hugo Hamilton eller den suveräna Britt G Hallqvist, men här minglar de allihop liksom obesvärat med bilder och tankegods från Indien eller Sydkorea. Inte minst bildmässigt är det rikt, varierat och härligt som räknebilderna till ”Ett, två, tre!” med indiska Durga Bais rytmiska myllerbilder där små högläsningsfingrar kan hitta fyra fnattiga kaniner eller fem buttra hundar. 

Min enda invändning är att bland de många dikter och ramsor som ingår finns åtskilliga som knappast gör sig lästa, de ska sjungas. Om man inte kan "Lilla snigel" eller "Ettsi, pettsi, pets" - hur gör man då? En länk till de dikter som brukar sjungas, det önskar jag mig och min lilla uppmärksamma medlyssnerska. 

 

ANTOLOGI

Vår skattkammare 

Natur & Kultur

Ålder 3–6 år

 

Margareta Sörenson är medarbetare på Expressens kultursida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!