Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Näpna sjöjungfrur äter människor till lunch

Natalia Batista.
Sven Olov Karlsson. Foto: YLWA YNGVESSON

Natalia Batistas serieroman hamnar rätt i målgruppen magkänsla.

Sven Olov Karlsson stiftar bekantskap med några mysiga människoätare.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

SERIEROMAN | RECENSION. En oändlig tummelplats, ändå bekymmersfritt trygg. Färgsprakande undervattensliv, muntra bubblor och solnedgångar som av William Turner. Så är det stora blå för Minna, minst i en systraskara om fyra sköna sjöjungfrur.

Natalia Batista är inte den enda svenska serieskaparen som har gått all in i mangastilen. Men jag vet ingen annan som lika skickligt plockar russinen ur mangan, som det avskalade, drömska i berättarspråk och dialog.

 

 

Hos Batista är figurernas femininitet gärna främst en look, ibland bara en ironi, finslipad för att fullända effekten av att vända ett tema upp och ner: i det breda genombrottet, fantasytrilogin om svärdsprinsessan Amaltea, härskade våldsamt matriarkat och totalt mansförtryck.

Här äter de förment näpna sjöjungfrurna skrupelfritt människor. Sådana där med ”två extra armar i stället för stjärtfena”.

Jakt och styckning sker lyckligtvis utom bild. Vi får använda fantasin. Enligt folktron var sjöjungfrur naturväsen som kunde locka sjömän i döden med sin sång.

Mumsa människa

Minna, för liten för att följa med på jakt, serveras prydliga köttstycken (jag tycker det liknar tonfisk) men börjar snart ifrågasätta kosten. Och när hon råkar få en vän i fiskarens dotter Mika är det tvärslut med att mumsa människa. För man kan ju inte äta den man samlat snäckor på stranden med. En inre etisk kamp följer. Är jag ond, frågar hon sig med växande förtvivlan. Där träffar berättelsen målgruppens magkänsla – allt fler barn och unga avstår ju från kött eller blir veganer.

Amalteas äventyr var episka, mångbottnade sagor att återvända till. Berättelsen om Minna rör sig i ett kortare format.

Byter åsikt

Invändningar? Kanske att de kämpaglada storasystrarna byter åsikt i matfrågan lite väl lätt. Eller, lätt för dem, men inte för sjöjungfrun Minna. Det är ju hon som tar kampen, både den inre och den yttre, mot en sedan urminnes rådande ordning. Vilket kan vara stort nog i sig, särskilt om man är den minsta.

 

Serieroman

Natalia Batista

Sjöjungfrun Minna och den hemliga vännen

Rabén & Sjögren

Ålder 9-12 år

 

Sven Olov Karlsson är författare och kritiker på Expressens kultursida. Hans senaste bok är "Brandvakten". 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!