Peshang Rad och Gustav Lindh. Foto: MICKE SANDSTRÖM / MICKE SANDSTRÖMPeshang Rad och Gustav Lindh. Foto: MICKE SANDSTRÖM / MICKE SANDSTRÖM
Peshang Rad och Gustav Lindh. Foto: MICKE SANDSTRÖM / MICKE SANDSTRÖM
Gustav Lindh och Peshang Rad. Foto: MICKE SANDSTRÖM / MICKE SANDSTRÖMGustav Lindh och Peshang Rad. Foto: MICKE SANDSTRÖM / MICKE SANDSTRÖM
Gustav Lindh och Peshang Rad. Foto: MICKE SANDSTRÖM / MICKE SANDSTRÖM
Ensemblen i "Bröderna Lejonhjärta". Foto: MICKE SANDSTRÖMEnsemblen i "Bröderna Lejonhjärta". Foto: MICKE SANDSTRÖM
Ensemblen i "Bröderna Lejonhjärta". Foto: MICKE SANDSTRÖM

Mot oändligheten och vidare mot Nangijala

Publicerad

Uppsalas "Bröderna Lejonhjärta" är inspirerad av 1970-talets rymdoperor.

Loretto Villalobos ser en föreställning med en tilltalande yta.

RECENSION | TEATER. Hur kan det vara så hemskt att en del måste dö när de knappt ens fått börja leva? frågar sig Skorpan när han ligger på sin dödsbädd. Den frågan kommer ur en bråddjup insikt om det orättvisa i tillvaron som man inte ens som vuxen lyckas värja sig från helt och hållet. Och så föds fantasin om Nangijala, en plats bortom himlarna därifrån alla sagorna kommer. 

I Astrid Lindgrens fantasysaga är det storebror Jonatan som levererar svaret om vad som händer när man dör som för att ge den sjuke lille Skorpan tröst, men i Alexander Mørk Eidems dramatisering blir myten om Nangijala snarare en lugnande nödlögn för Jonatan själv – det är ju den som överlever som får bära sorgen om det går 90 år tills man återser sina kära i efterlivet. Sagan blir en fantiserad försvarsmekanism, vilket också i Ronny Danielssons uppsättning på Uppsala Stadsteater antyds med sjukvårdspersonalens återkommande närvaro.

Olle Hellboms medeltidskitsch

Danielsson tycks vara medveten om sin målgrupps kulturreferenser och uppsättningen sägs vara inspirerad av mangans estetik. Den vuxna generationen får sig en skopa nostalgi, men inte med hänvisning till Olle Hellboms medeltidskitschiga och naturromantiska film från 1977, utan till rymdoperor från samma epok som "Rymdimperiet slår tillbaka" och "Flash Gordon".  

Från den spartanska våningssängen där Skorpan ger röst åt sin dödsångest förs vi till en magisk värld, ovanför molnen, som lyses upp av två månar. En svart jättekub mitt på scenen får härbärgera allsköns miljöer ur sagan – från Riddargården till Karmafallen och De Uråldriga Bergens berg. Det är snillrikt och effektivt utfört, inte minst tack vare Jonas Nyströms stämningsfulla ljussättning som triggar fantasin. Lika fantastiska är djurfiguranterna som med sitt kroppsspråk uttrycker sin egen psykologi.  

Peshang Rads Jonatan

Om nu bokens Jonatan beskrivs som övermänsklig är han i Peshang Rads gestalt en betydligt mer jordnära och operfekt varelse — en ung grabb som överkompenserar för sin rädsla med en tuff yta. Samspelet mellan bröderna Lejonhjärta är fint utförd, där Gustav Lindhs bräcklige Skorpan får skina med motvilligt mod. 

Ändå bottnar uppsättningen inte riktigt. Mycket ska hinna berättas på knappt två timmar och de raska scenbytena sys ihop med korta musikalnummer som är nog så funktionella för att föra storyn framåt, men ingen av dem sätter sig riktigt. Undantaget är Frida Österbergs kamparia till friheten som avslutas med det typiska sopranödet. 

Det som så djupt berör med Astrid Lindgrens saga där barnets egna existentiella utsiktspunkt centreras reduceras i den här uppsättningen till en mycket tjusig och för ögat tilltalande yta.

 

 

Teater

BRÖDERNA LEJONHJÄRTA

Av Astrid Lindgren

Dramatisering Alexander Mørk-Eidem

Regi Ronny Danielsson

Uppsala stadsteater

Speltid 1.50 t.

Ålder 7+

Loretto Villalobos är ny kritiker på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Loretto Villalobos
Loretto Villalobos
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag