Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Metoo gäller också dansens barn och unga

Del av Degas "Dansare i blått" från 1890. Originalet finns på Musée d'Orsay.

Dans är det enda yrke i Sverige med yrkesföreberedande utbildning från 10 år.

Margareta Sörenson uppmärksammar att uppropet #tystdansa handlar om barn.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR | #TYSTDANSA. Det är härligt, roligt och utvecklande att dansa. Dansskolorna är fulla av danslystna barn och ungdomar. Några dansar för livet, andra för en tid. För dansaren är kroppen det främsta verktyget, skriver man i uppropet #tystdansa. Alldeles riktigt, och dit hör den växande och knoppande kroppen hos barn och tonåringar, ett verktyg som för yrkesdansare ska smidas till maximal styrka och glans.  

Dans är det enda yrke i Sverige som har förberedande yrkesutbildning för barn som i 10-årsåldern antas till den statliga utbildningen i dans, balett och modern dans. Bokstavligen från barnsben inövas dansarna i träningens disciplin och i en lärar-elev-tradition som dessbättre förändrats mycket sedan 1800-talet, men inte helt igenom. Traditionens makt är stark, men också i undervisning i nutida stilar har övergrepp förekommit.  

Fler ansluter sig

Mönstren liknar varandra inom scenkonsternas yrken och 600 kvinnor har skrivit under #tystdansa. Fler ansluter sig. Det som skiljer dansarnas upprop från de övriga är att här utbildar man sig i mycket unga år; de är inte bara unga, de är barn. Dessutom är dans en av de största hobbyverksamheterna för  barn och tonåringar, tvåa efter fotboll i en europeisk undersökning. 

Kort karriär

Lång utbildning, kort karriär, dåligt betalt brukar dansarna säga om sitt yrke.  Även vuxna dansare är mer eller mindre under utbildning hela sitt yrkesliv med daglig träning som en nödvändighet, och med extra ”klasser” i olika tekniker och för olika lärare som ett ständigt krav i en tradition där perfektion är målet. Det sexistiska mönstret är detsamma inom dansen som inom resten av scenkonsternas yrken och samhället i stort. Men det drabbar ännu yngre och mer sårbara individer än inom andra delar av scenkonsterna. 

 

Margareta Sörenson är kritiker på Expressens kultursida.

 

Läs fler artiklar av Margareta Sörenson här