Medelklassen överger bildningen för sina barn

Klassiska hjältar och hjältinnor från Homeros berättelser.
Foto: Album / British Library / www.album-online.com
Isobel Hadley-Kamptz.
Foto: OLLE SPORRONG

Classics for all ser till att barn får kännedom om antikens historia och klassiska språk.

Isobel Hadley-Kamptz tipsar om en lyckad brittisk satsning.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR. Häromkvällen lyssnade jag på en zoom-föreläsning med den engelska antikforskaren Mary Beard om romerska kejsare i bildkonsten från framför allt 1800-talet. Hon var som vanligt ljuvligt entusiastisk och kunnig när hon guidade oss genom konstverk där det förekom kejsare i förgrunden eller i bakgrunden. Själv slogs jag som så ofta av hur mycket kunskap om kontexter och den här sortens metareferenser förstärker upplevelsen av konst. Så mycket extra information och känsla kan förmedlas genom olika lager av ett konstverk, men det fungerar ju bara om publiken uppfattar signalerna. 

Antikforskaren Mary Beard föreläser på nätet.
Foto: DAVID HARTLEY/Shutterstock / TT NYHETSBYRÅN

Västerländsk konst och litteratur ända fram till 1970-talet har exempelvis otaliga kristna referenser, till gestalter i Bibeln, till specifika verser eller till olika religiösa spörsmål som upphovsmännen på goda grunder utgick ifrån att en bred publik skulle begripa. I dag går de över huvudet på alla utom de mest belästa eller religiösa och konsten i sig har därmed förlorat i värde. 

Samma sak gäller den antika världen, varifrån romaner än i dag fortsätter att tolka och omtolka klassiska berättelser och figurer. Det hindrade dock inte Skolverket från att häromåret föreslå att all antik historia skulle slopas i den svenska grundskolan. Efter högljudda protester drogs förslaget tillbaka, men historieämnet har nu i stället för få timmar för att egentligen rymma det som står i läroplanen. 

Bildning på gång.
Foto: Classics for all.

Föreläsningen med Mary Beard anordnades av den ideella organisationen Classics for all, som grundades 2009 utifrån en oro över att antika språk och kulturer fick allt mindre plats i den offentliga brittiska skolan. Bara 25 procent av de offentliga skolorna hade undervisning om antiken medan hela 75 procent av privatskolorna hade det. Som svensk är tanken svindlande – tänk om våra friskolor hade fokuserat på att lära barn latin och kunskaper om forna civilisationer snarare än locka med körkort och betygsinflation och sedan skratta hela vägen till Cayman Islands? I Storbritannien betalar dock föräldrar själva för privatskolor och det de betraktar som valuta för pengarna är att barnen i utbyte ges seriös klassisk bildning. 

...antiken, dess språk och olika kulturer anses tillhöra eliten...

Om vi ska se klart på den brittiska elitens bildningsvurm handlar den dock också om att antikkunskaper där ses som status i sig, och som tecken på att man tillhör just en samhällselit. I vidare mening innebär det synsättet att antiken, dess språk och olika kulturer anses tillhöra eliten och att personer från annan bakgrund inte har där att göra. 

Prins Vilhelm pratar på ABF i början av 1930-talet.
Foto: Kamerareportage/TT / TT NYHETSBYRÅN

Den uppfattningen fanns tidigare även i Sverige, och var en viktig del av det som den tidiga arbetarrörelsen kämpade emot. Det mentala klassamhället stod starkt – man skulle inte sträva efter något annat än det man fötts till. Fattiga och arbetare skulle inte tro att de var något eller kunde bli något. Ur detta föddes bildningsförbund och Hermods-kurser, där Sveriges fattiga handgripligen tog sig rätten till den bildning och kultur som de förvägrades uppifrån. 

...inte ens borgerligheten bryr sig i Sverige om den klassiska kulturen, det märks om inte annat på dess skolval.

Av detta vackra förflutna finns inte mycket kvar. Den allmänna skolan avlövas allt mer och inte ens borgerligheten bryr sig i Sverige om den klassiska kulturen, det märks om inte annat på dess skolval. Jag minns fortfarande när Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman avfärdade den då nye medlemmen i Svenska Akademien, litteraturprofessorn Mats Malm, med att dennes djupa kunskaper i latin ”inte känns omedelbart framåtsyftande”. 

Classics for all håller inte heller med. Deras mål är att alla brittiska elever ska ha möjlighet att läsa klassiska språk och kulturer, och hittills har de vidareutbildat 3000 lärare för att möjliggöra sådan undervisning i offentliga skolor. På tio år har 55 000 barn mellan 7 och 18 år fått den möjligheten tack vare dem. Framförallt jobbar de gentemot skolor i socialt och ekonomiskt utsatta områden och skolor med många barn med annat modersmål än engelska. 

Deras lärare säger att 80 procent av eleverna överträffade målen i moderna språk.

När jag läser en rapport om resultaten börjar jag nästan gråta. 90 procent av de elever som fått läsa latin säger att det bidragit både till allmän läsförståelse och till bättre resultat i andra ämnen. Deras lärare säger att 80 procent av eleverna överträffade målen i moderna språk och att 71 procent fick bättre förståelse för grammatik. Flera lärare påpekar att just flerspråkiga barn ofta har enkelt att ta till sig både latin och klassisk grekiska, eftersom de inte sällan redan kan flera alfabet och språk med väldigt olika uppbyggnad. 

Att lära sig klassiska språk förbättrade också elevernas självkänsla och höjde deras tankar om den egna förmågan att fortsätta till högre utbildning. Båda delarna hänger ihop med hur antikkunskaperna bygger upp barnens kulturella kapital. Många lärare trycker också på det lustfyllda, att barnen älskar berättelserna och njuter av att lära sig helt nya färdigheter. 

14-15-åringarna å sin sida ska läsa och analysera hela Homeros ”Odysséen” .

Jag tittar närmare på en skola i ett utsatt område i Leicester som sedan ett antal år samarbetar med Classics for all. I deras kursplan för 11-13-åringar framgår att eleverna bland annat kommer läsa minst två hela Shakespeare-pjäser och studera Bayeux-tapeten. 14-15-åringarna å sin sida ska läsa och analysera hela Homeros ”Odysséen” och dessutom förväntas kunna göra jämförelser mellan romerska och grekiska tänkesätt utifrån litteratur, konst och arkeologiska fynd. De kommer också särskilt gå in på den mykenska kulturen och historien. 

Bild från Bayeuxtapeten av Vilhelm Erövraren och hans halvbröder.
Foto: Wikicommons

När man är van vid den svenska skoldebatten känns det här inte bara som ett annat land utan en annan värld. Jag läser i DN om hur ideella skolor i Sverige går in för att försöka lösa skolkrisen i utsatta förorter och även om jag applåderar deras ansats vill jag lyfta fram den här brittiska modellen. 

Alla barn förtjänar tillgång till de stora berättelserna, de stora kulturerna, även i ett land där medelklassen övergivit bildningen till förmån för enkla betyg.


Isobel Hadley-Kamptz är författare och medarbetare på Expressens kultursida.



Lyssna på ”Lunch med Montelius” om intimhygienprodukter

https://embed.radioplay.io?id=80694&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.