Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Magiskt marionettspel hos Alice i Underlandet

Dockspelare Magnus Erenius.
Foto: Matilda Rahm.
Ur "Alice".
Foto: Matilda Rahm.
Dockspelare Ida Steen.
Foto: Fotograf Matilda Rahm.Kulturhuset Stadsteatern 2
Ur "Alice".
Foto: Matilda Rahm.

Margareta Sörenson har skrivit en kortversion av "Alice i Underlandet".

Amelie Björck känner sig trollbunden på Marionetteatern.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

DOCKTEATER | RECENSION. Barn har inga problem med att acceptera konst som bryter upp tidens och handlingens logik. De är vana från sin lekdag att ändra tillvarons spelregler lite som det kommer och sy ihop lekens och verklighetens världar på avantgardistiska sätt.

Lewis Carroll hade koll på detta när han skrev "Alice i underlandet 1865". Och Marionetteatern likaså när de fångar en publik i alla åldrar med Margareta Sörensons nyskrivna kortversion av den underbart knasiga klassikern. 

Lekkamrater

Inte är det första gången det görs teater – eller dockteater – av Carrolls fantasi, men varje version tenderar att kännas ny. Sörensons vänskapliga text och Helena Nilssons uppsättning tar lyhört fasta just på leksituationen. Aktörerna/dockspelarna Ida Steen och Magnus Erenius leder in oss i Alice värld som två lekkamrater som uppfinner en kedja av händelser, där det ena föds ur det andra eller tredje.



Carrolls bok finns från början med som inspiration: Erenius läser några rader varpå Steen hittar dockan Alice i ett skåp. Därefter gör den alltid lika jäktande, vitfluffiga Kaninen entré per cykel och Alice trillar ner till underlandet genom hans djupa hål. Detta och ett par andra moment framställs per skuggspel och ger den där skalförskjutningen som dockteater är så bra på.

Spännande luckor

Jag funderar på hur de följande 40 minuternas magiska trollbinderi egentligen går till. En viktig sak är de små greppen som skapar förväntan. Ljuden och nyfikenheten kommer ofta före handlingen. Innan kaninen cyklar in hör vi något slags gnisselpustanden och hinner fråga oss: vem där, vad ska hända nu? Innan Cheshire-katten dyker upp hör vi kurr. Innan kalaset med fantastiska torn av koppar och godsaker dukas fram ser vi skåp på skåp med spännande, slutna luckor. Dessa bara måste ju öppnas innan spelet är slut.


DOCKTEATER

Alice

Av Margareta Sörenson efter originalberättelse av Lewis Carroll

Regi Helena Nilsson

Medverkande Magnus Erenius & Ida Steén

Scenografi och Kostym Märta Fallenius

Dockor Kay Tinbäck du Rées

Mask Anna Jensen Arktoft

Musik Mikael Svanevik

Ljus Olle Axén

Marionetteatern, Kulturhuset Stadsteatern

Av Amelie Björck

Margareta Sörenson är kritiker på Expressens kultursida. Därför recenseras föreställningen av Amelie Björck som är kritiker på Aftonbladet.