Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

I den här hjältesagan är asagudarna polyamorösa

Ur ”Vei 2” Foto: Illustration Karl Johnsson.
Ur ”Vei 2” Foto: Illustration Karl Johnsson.
Ur ”Vei 2”. Foto: KARTAGO

Seriromanerna om ”Vei” vänder på de nationalromantiskt färgade berättelserna om asagudarna.

Hanna Höglund läser den andra och sista delen om krigarkvinnan i jotunjättarnas tjänst.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Icke-binära asagudar, kvinnliga gladiatorer och en normkritisk blick på den traditionella hjältesagan. Där har du några av byggstenarna i ”Cirkeln”- och ”Norra Latin”-författaren Sara Bergmark Elfgren och serietecknaren Karl Johnssons ”Vei”-värld förlagd i mytologisk vikingatid. Det som från början var en följetong i avsomnade tidningen Utopi blev för två år sedan seriebok och denna andra och avslutande del är fylld av dunder och brak, magiska svärd och jättinnor med dubbla uppsättningar lila bröst. Och så Vei själv – en ung, kvinnlig ”ran” i Jotunjättarnas tjänst. En hyllad krigare som alltmer upptäcker att hon är en ack så liten bricka i gudarnas maktspel.

Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson. Foto: GABRIEL LILJEVALL

”Vei” är episk fantasy för dem som inte tror sig gilla episk fantasy, skulle man kunna säga. Sara Bergmark Elfgren är bra på att nå den typen av läsare. Också. 

Produktionsrekord

I vår slår hon rimligen personligt produktionsrekord med, förutom ”Vei”, en barnbok, ett spel och pjäserna ”Bortbytingen” på Dramaten och ”Oscar Liljas försvinnande” på Malmö Stadsteater. Hennes vardagsnära, käftslängande karaktärer och lättsamma lek med metanivåer kompletterar Karl Johnssons högtflygande, actionstinna bildvärld och überstarka valkyrior på ett sätt som är både smart och hjärtevärmande. 

Man tycker ju verkligen om denna ”Vei” som i bok två står på toppen av sin karriär i ”meistarileikir”, gladiatorspelen mellan jättar och asar. Men så glatt kan det förstås inte sluta. För här kommer ragnarök. Och kanske att man tappar den vardagsrealistiska charmen just i skildringen av undergången där Johnssons bilder får regera på explosivt, anglosaxiskt blockbustermanér. ”Vei” ges snart ut på amerikanskt förlag så kanske var det ofrånkomligt. 

Kritik av nationalromantik

Men seriens största styrka ligger trots allt inte monumentalepiken utan i sin högst samtida kritik av de nationalromantiskt färgade berättelserna om asagudarna. I sina skildringar av den lilla sorgen och det lilla livet, det mänskliga i det monstruösa. I bok ett satte Bergmark Elfgren och Johnsson jättarna i Jotunheim i centrum i stället för det sedvanliga Oden- och Torgänget. 

Det är en av berättelsens erotiska höjdpunkter.

Bok två är ännu mer subversiv i sitt förhållande till sexualiteter. I ”Veis” HBTQIA-värld är man obekymrat polyamorös. Här finns asexuella gudar, pansexuella halvmänniskor, och framför allt den ständigt genusrörlige Loke som är allt det där och lite till. Loke får i bok två en ännu större roll i Veis liv. Och det är en av berättelsens erotiska höjdpunkter när Bergmark Elfgren och Johnsson låter sig bli så oändligt mycket friare än Marvels ”Thor”-filmer med sina Hollywood-begränsningar någonsin kommer att kunna bli. 

Serieroman

Vei – bok 2

Av Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson

Kartago förlag

Målgrupp 13+

Hanna Höglund är kritiker på Expressen Kultur

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen. Gäst är Fredrik Virtanen. Programmet finns också som podcast.