Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Han var en av doldisarna bakom Disneys sagor

”My dad Walt Disney”.Foto: Gustaf Tenggren / The Saturday Evening Post magazine, 1956
”Självporträtt”, 1921.Foto: Gustaf Tenggren / The Kerlan Collection
”Myter och legender”, 1960.Foto: Gustaf Tenggren/The Kerlan Collection
Snövit och några av de sju dvärgarna i utställning på Millesgården.Foto: Yanan Li

Walt Disney var expert på att stjäla gamla sagor och anpassa dem för en masspublik.

Dan Hallemar drar till Millesgården och lär sig om en av signaturerna som kulturindustrin suddade ut. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

UNGKULTUR. Min första upplevelse av konst – har jag förstått – var Disney. ”Pinocchio” eller ”Snövit” på någon matiné i förstaden. Framför Gustav Tenggrens skisser till bakgrunder, figurer och målningar till scener för Disneys ”Pinocchio” på utställningen ”Gustaf Tenggren. Folksagor och Disney” på Millesgården är det som om någon öppnat en bakdörr till den där konsten och släppt in mig.

Där sitter han och uppfinner de där platserna, de där rummen, som jag aldrig kommer att glömma. Gepettos verkstad, undervattensvärlden och gatorna i den vindlande medeltida byn. Disneyvärlden blir till. 

Gustav Tenggren föddes 1896 i byn Magra i Västergötland. Hans livs historia är en sorts svensk-amerikansk dröm, med mörka kanter. Hans pappa, konstnär, lämnar familjen när Gustaf är fyra. Han visar talang för att måla, får stipendium och hamnar på Valands Målarskola. Utbildningen är bred, förbereder eleverna för andra saker än konst, som arbete med illustration och reklam.

Det är en ny tid de första decennierna på 1900-talet, ett massamhälle håller på att födas, de tekniska innovationerna – kommunikationer, fotografier – har börjat skapa en verkligt global värld, av varumärken, idéer och rörelser.

Den roll som Disneys sagofilmer spelar är inte olik den roll som countryn skulle komma att spela under 1900-talet.

Tenggren lyckas på något märkligt sätt kombinera sin relation till den nordeuropeiska bildvärlden – sina illustrationer till ”Bland tomtar och troll”, Bröderna Grimm – med denna sköna nya värld. Han hamnar i New York 1920, en kort tid är han en dandy, en Gatsby-figur.

Men hans öde är ett annat. Amerika tycks längta efter europeiska sagor under mellankrigstiden.

Walt Disney, expert på att stjäla berättelser och anpassa de för den nya masspubliken reste runt i Europa 1935 och köpte där 300 illustrerade böcker för att hitta den europeiska atmosfär som han ville ha in i sina filmer. Och ingen kunde denna atmosfär bättre än Tenggren.

Så efter några år i New York societeten – spriten, dekadensen – tog han med sig arvet från Bauer, Arthur Rackham och ”Bland tomtar och troll”, från Västergötland västerut. 

”Valborgsmässoafton”, 1916.Foto: Gustaf Tenggren

Det är som om han hamnar i en perfekt storm: En sagolängtan i en allt rationellare och kanske också mer svårbegriplig värld och en svensk konstnär som bär på bilderna till denna värld.

Den roll som Disneys sagofilmer spelar är inte olik den roll som countryn skulle komma att spela under 1900-talet med sina melankoliska toner från ett förlorat hem, som fick miljontals av urbana migranter i alla världsdelar att gråta och minnas.

De återförtrollar den värld mänsklighetens ingenjörer har odlat till perfektion.

Tenggrens vindlande medeltida Pinocchio-by, hans bleka Snövit och lustiga dvärgar, den knarrande kvarnen och de sjungande grodorna i ”Den gamla kvarnen”, alla är de svar på denna längtan.

Utställningen på Millesgården kopplar på med ett ganska litet urval bilder ändå samman dessa världar. Den storskogiga, förtrollade, delvis nationalistiska, rörelsen ut i naturen, in i sagorna, som växer sig stark i Sverige från slutet av 1800-talet, med den outsinliga frontier-kultur som är den amerikanska västerns, tekniken, filmfabrikerna.

Ingenstans i eftertexterna till 'Pinocchio' nämns Tenggrens namn, masskulturen suddade ut hans signatur.

Det blir en kort perfekt storm, Tenggrens temperament, det noggranna, detaljerade naturtecknandet kommer att bli föråldrat. Det finns nya stjärnor på Hollywoods himmel.

Han lämnar Disney, ritar gulliga hundar som säljer som smör.

Jag återvänder till Pinocchiobilderna. Att en gång få vara där, i ögonblicket skapa dessa rum som för generationer var magiska urbilder av vad som fanns bortom.

Ingenstans i eftertexterna till ”Pinocchio” nämns Tenggrens namn, masskulturen suddade ut hans signatur. Det är så fint att se bilderna, de tunna i blyerts och de kolorerade, framträda på Millesgården och sedan sjunka ner i det lilla filmrummet och försvinna in i fiktionen.

 

KONST

GUSTAF TENGGREN

Folksagor och Disney 

Millesgården, Stockholm

Till 21 maj

 

Dan Hallemar är kritiker på Expressens kultursida. Han driver också podcasten Staden.

 

 

Så blev konservatismen het

Nu är ”Kulturkriget” här!

I Expressens nya tv-program möts Johan Norberg, Stina Oscarson och Malcom Kyeyune – för en debatt om konservatismen.

Dessutom berättar författaren Stig Larsson om sitt möte med Salman Rushdie: ”Min spontana impuls är att dränka honom, strypa honom.” Programledare: Daniel Sjölin.