Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fluffiga färgstarka figurer i djurdräkter

Jonas Malmsjö, Tuuli Heinonen, Dejmis Rustom Bustos.Foto: Leonard Stenberg. / Copyright Andreas Axelsten

Stina Wirsén och Sarah Riedel musikaldebuterar i barnstorlek.

Hanna Höglund fastnar för Anna Vnuks kram.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Det var en tidsfråga innan Stina Wirséns bilderboksvärld skulle bli musikal, efter ”Vem” och ”Små brokiga”. Böckerna och filmerna med påföljande merchandise. 

Hemma hänger de brokigas julstjärna alltid uppe lite för länge och jag ser lätt en ”Vem”-rulle eller fem på raken. Med eller utan barn i sällskap.

För i just ”Vem”-böckerna finns en sådan omedelbar dramatik där mobbning och vänskap, kärlek och renaste hat, döden, livet och ibland något så grundläggande existentiellt som att lyckas ta på sig rätt byxor, avhandlas i sällskap av nallegrisar, kaniner och fåglar, trots att de knappt säger ett pip. Allt ritat med Wirséns patenterat snirkliga blyertslinjer. Hundra procent uttryck. 

Författaren som var föremål för svensk barnlitteraturs största mediedrev i modern tid, ”Lilla Hjärtat”-debatten, har gått vidare.

Åh! Vad jag önskar att jag kunde rita som hon. 

Om den nyskrivna musikalen ”Får jag vara med?” viskas det på premiärminglet att den ska bli bok den med, och i mars är en ny ”Vem”-volym på gång. Författaren som var föremål för svensk barnlitteraturs största mediedrev i modern tid, ”Lilla Hjärtat”-debatten, har gått vidare. 

Hennes musikal är skriven för fyra fluffiga, färgstarka figurer i djurdräkter: Viola (Tuuli Heinonen), Gurgel (Dejmis Rustom), Fnök (Jonas Malmsjö) och Kanin (Sarah Riedel som skrivit musiken) samt pianisten Klas-Henrik Klabbe Hörngren. Den är som en ”Vem”-historia fast med fler ord och för fyra plus i stället för barn upp till tre. 

Och det är inte helt lyckat, det där med orden. Djurfigurernas relationer sätts på spel när de leker på en kal innegård och kämpar med sin syskonrivalitet, om vem som är bäst och hur man trycker ner en kompis och lyfter upp en annan. Allt är mycket Wirsénskt och välbekant, men det blir också lite som att pressa in en ”I väntan på Godot” i ett ”Linus på linjen”-format. Jag saknar det sparsmakade från ”Vem”-berättelserna: hur allt som sägs är vägt på guldvåg men också så jäkla roligt. 

Detsamma gäller Sarah Riedels klarögda visjazzlåtar. Man kan se barnkörledare landet över gnugga händerna över tillskottet till sångskatten.

Men – det låter också lite präktigt. Snällt. En valstakt här och en tango där och ett förvisso snillrikt nummer där ensemblens hamrande på träplankor förvandlas till rytmsektion. 

Jag hade önskat mig mer av den ogenerade showkänsla man får i öppningsscenen med Hörngrens pärla till pianist och Jonas Malmsjös jazz hands. 

Eller det sätt på vilket regissör Anna Vnuk visar hur en kram, två fluffdjur emellan, kan uttrycka mänsklig närhet av sårigaste slag. 

För det är just människor de är, de här sagodjuren. Så låt dem vara det, till sina hundra procent. 

Musikal

FÅR JAG VARA MED?

Av Stina Wirsén och Sarah Riedel

Regi Anna Vnuk

Scenografi och kostym Stina Wirsén

Musik Sarah Riedel

Ljus Jesper Larsson

Peruk och mask Thea Holmberg Kristensen

Musiker Klas-Henrik Hörngren

Unga Dramaten, Lejonkulan, Stockholm

Ålder 4+

Längd 0.35 t.

Hanna Höglund är kritiker på Expressen Kultur