Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Epa-traktorer och sprit drar henne från bästisen

Elin Perssons hyllade debut ”De afghanska sönerna” har nominerats i Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur.
Foto: Caroline Andersson Renaud / Bonnier Carlsen
Johanna Lindbäck är författare och medarbetare på Expressens kultursida.
Foto: STEFAN TELL / LILLA PIRATFÖRLAGET

Efter den hyllade debuten byter Elin Persson både ämne, miljö och ton i uppföljaren ”Det är någonting som drar i mig”.

Johanna Lindbäck önskar att det kunde vara lite mindre fint och i stället bli farligt och bränna till på riktigt.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Mycket i Elin Perssons nya ”Det är någonting som drar i mig” är så bra. Hon har gjort det imponerande att byta ämne, miljö och lite grann också ton från debuten ”De afghanska sönerna”. Den handlade om människor på ett hvb-hem, och tog sig hela vägen till en nominering i Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur som avgörs i höst. 

I uppföljaren ”Det är någonting som drar i mig” skildrar Elin Persson ett vad jag gissar norrländskt samhälle inåt landet. I centrum står Andrea och Anja som ska fylla tretton. Från att ha hängt ihop ända sen BB och symbiotiskt delat allt, ser Andrea nu med mer och mer missnöje, leda och oförståelse på sin bästis. 

Foto: Bonnier Carlsen

Anja vill spela basket och inte dricka innan hon blir arton. Andrea vill söka sig bort, ut till det okända farliga. Helst lämna det misslyckade livet hennes mamma har (utförsäkrad, utskriven, utbränd), och det lilla som finns i samhället bakom sig. Hon lockas av äldre killar med epa-traktorer, Anjas storebrorsa och hans kompisar, westerndagar där hon blir bjuden på sprit. Alla tror att hon är äldre än vad hon är, och hon älskar det. Det låter henne vara med om äventyr och dämpar missnöjet för en stund. 

Elin Persson skriver väldigt bra, är mer poetisk än senast, och får in många starka scener som visar Andreas vilsenhet, säkerhet, barnslighet. Ilskan mot mamman, ambivalensen mot Anjas storebrorsa. Som kontrast den snälla Alex som hämtar upp henne i epa:n. Allt det här är skickligt utfört, men efter ett tag blir det repetitivt med all misär som omger Andrea. Det blir lite som att Elin Persson tar en genväg ut ur berättelsen och jag börjar undra vart det är på väg. Hon är ju en skicklig författare, så hur ska hon förvalta det här materialet? 

Som det är nu landar allt i ett lite för svalt ingenmansland.

Tyvärr gör hon inte riktigt det, och det är där romanen brister. 

Jag funderar på om det beror på åldersvalet. Den här boken klassas som ung vuxen. Vad hade hänt om Elin Persson antingen gått ner till ungdom, eller upp till vuxen? Som det är nu landar allt i ett lite för svalt ingenmansland. 

”Det är någonting som drar i mig” är välskriven på många sätt, men hur motsägelsefullt det än låter så blir den för trygg och tillrättalagd. Andrea och alla hon möter bär på trauman. Alla tar dåliga beslut. Allt är fult och fel, nu och för all framtid. Det här etableras direkt och vi rör oss aldrig därifrån. Det känns för lätt? Jag menar absolut inte att jag hade önskat en lycklig upplösning eftersom det här är en ungdomsbok. Nej, nej. Men jag hade önskat mer vildhet. Att någon la sig på gasen och burnade i väg utan att vi vet vart. Hela läsningen väntar jag på en sån kontrollförlust. Jag vill att det ska sluta vara så fint och i stället bli farligt och bränna till på riktigt. Det gör aldrig det. 


KAPITELBOK

Elin Persson 

”Det är någonting som drar i mig” 

BonnierCarlsen

15+ / ung vuxen 


Av Johanna Lindbäck

Johanna Lindbäck är författare och medarbetare på Expressens kultursida.



Lyssna på Expressens mediepodd ”Lägg ut”

https://embed.radioplay.io?id=85450&country_iso=se

PAPARAZZI. Dominika Peczynski gästar Expressen mediepodd och pratar om Stoppa Pressarna, Bolibompadrakens ”knarkiga fnitter” och TV4:s censur av megahiten.