Ni kan aldrig gissa vad som hände sedan

LITTERATUR | RECENSION. Som många vuxna hade jag aldrig hört talas om Joakim ”Jockiboi” Lundell. Men när dottern svarade ”Jocke och Jonna” nästan varje gång jag frågade vad hon tittade på på Youtube, var jag till slut tvungen att sätta mig in i fenomenet.

Kungarna från Tylösand

Joakim Lundell, som utgör ena halvan av duon, är alltså Youtubestjärna, och innan dess svinig bloggare och dito dokusåpadeltagare som tävlat i att vara äckligast i ”Kungarna av Tylösand” 2010. Den serien hade jag hört talas om, den gick ju på en vanlig tv-kanal, men aldrig haft en tanke på att titta på.

Det lät INTE som något för en nioåring.

Så jag började titta på Jocke och Jonna tillsammans med min dotter, och på de serier som paret gjort för TV3.

Ni kan aldrig gissa vad som hände sedan.

20-25 miljoner visningar

Först några siffror: Joakim Lundell hade genom sina olika kanaler 20-25 miljoner visningar på Youtube varje månad. Han var alltså lika stor som SVT Play och TV4 Play tillsammans. På några timmar kunde han och Jonna få flera hundra tusen starter på sina klipp.

Jag skriver ”kunde”, för det var i somras. Alla Youtubekanaler utom en är nu nedlagda. En anledning är att situationen med fansen blev ohållbar, men också skadegörelse och ökande näthat. Joakim och Jonna Lundell kunde inte röra sig utomhus utan att få en svans av fysiska följare.

När jag var ung var det popstjärnor som råkade ut för sådant.

Joakim Lundells självbiografi

Nu kommer 32-årige Joakim Lundells självbiografi ”Monster” (som direkt förhandsbeställdes i 15 000 exemplar). I korta kapitel berättas om en vedervärdig uppväxt med en psykiskt sjuk och missbrukande mamma, fosterhem, mobbning, panikångest, sönderslagna lägenheter, hemlöshet och tillitsproblemen från helvetet.

Sedan kommer genombrottet, och här tecknas en bild av den alldeles särskilda formen av klassförakt när tv-produktionsbolag med iskallaste cynism utnyttjar uppenbart trasiga och vilsna unga människor. De betalar dem inte ens lön. Förutom i berusningsmedel.

Träffar Jonna

Mot alla odds överlever Lundell, lyckas fly från en psykopatisk partykryssningsarrangör, träffar Jonna, får någon sorts ordning på sitt liv – och en karriär på Youtube.

En klassisk saga, som dock väcker en del funderingar. Är det här en vettig idol för barn? Tja, Lundell har grisat och betett sig vidrigt, men jämfört med oräkneliga kanoniserade rockband från 1970-talet och framåt är hans drogkonsumtion, tatueringar, språkbruk och livsstil inget extremt.

Och med en föräldrageneration i streetwear som lyssnar på Metallica och gangsterrap, tycker Keith Richards är festlig och sinsemellan inte hymlar om vad de drog i sig på Roskilde eller Ibiza back in the days, vad ska unga välja för idoler om de vill revoltera lite?

”Jockiboi” under 2010-talets första år är ett svar på just den frågan. Han fanns på medier som de vuxna inte tog del av.

Ung man med asperger

Tittar man på de senare Jocke och Jonna-serierna på Viafree tonar bilden fram av en sårbar ung man med Asperger, ADD och en stark känsla för rätt och fel. Som tjatar på den lite bortkomne grannen Alex om att han måste gå till tandläkaren och betala sina räkningar. Som bråkar med socialen för att få ut sina gamla journaler, skäller på nätmobbare och ringer upp föräldrar till barn som gått över gränsen.

Redan där blev jag omvänd. Jag kan tänka mig många sämre förebilder för unga, inte minst sådana som Calle Schulman och Michael Brinkenstjärna som var verksamma i dokusåpaindustrin och drev Lundell allt längre i självförnedring.

Med ”Monster” förstärks bilden av en riktig, naken och i grunden god människa som fått en hemsk start i livet. Det är en bok med samma potential som ”Jag är Zlatan” att bli läst inte minst av unga pojkar. Men den borde läsas av alla.

Nils Forsberg är kritiker på Expressens kultursida.

LÄS MER – Nils Forsberg om Gunilla Bergströms bok om en pappa som flyttar