Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Astrid Lindgrens pris känns som en smocka mot Trump

Jacqueline Woodson får Astrid Lindgren memorial award.
Foto: Carlos Diaz

Jacqueline Woodson får fem miljoner för sina ungdomsböcker.

Gunilla Brodrej tackar juryn för att den uppmärksammar ett intressant författarskap.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR | ALMAPRISET. För att få Alma-prisets fem miljoner kronor räcker det inte att några stötar i ett syrefattigt sammanträdesrum i Gamla stan enas om nåt genomtröskat gammalt namn. I år hade 200 organisationer över hela världen nominerat 235 kandidater från sammanlagt 60 länder. Amerikanska Jacqueline Woodson (född 1963) var helt ny på listan, men kunde inte förbigås.

Coolaste priset

Astrid Lindgren memorial award framstår som det coolaste priset av alla. Juryn lyckas alltid överraska, vilket naturligtvis har att göra med att barn- och ungdomsböcker får mindre uppmärksamhet än böcker för vuxna läsare. Ingen av Jacqueline Woodsons 30-tal böcker, de flesta riktade till läsare i tonåren, är översatta till svenska trots att hon har tagit emot ett antal prestigefulla priser. Dock inte det tyska barnbokspriset vilket brukar få i gång de svenska förlagen.

Inte förrän nu har jag läst någon bok av henne, men Alma-prisets introducerande karaktär är en av dess främsta förtjänster. Förra årets pristagare Wolf Erlbruch kände jag till, men både Meg Rosoff, Isol och Shaun Tan var nya bekantskaper, för att nämna några författare som jag kan tacka Alma för. 

Självbiografisk roman

När jag nu slår igen Woodsons självbiografiska roman "Brown girl dreaming" (2014) är det med känslan av att ha gläntat på dörren till ett stort författarskap. Det här är inte bara är en uppväxtskildring ur den afroamerikanska erfarenheten utan också en beskrivning av barndomen som tillstånd, med barnens eget viktsystem. 


LÄS MER – Gunilla Brodrej: Barbro Lindgrens texter är nödvändiga livsmedel 


När pappan försvinner och mamman måste bo i New York får de bo hos mormor och morfar i södern, ett hem som med tiden blir alltmer präglat av att mormodern är Jehovas vittne. Det är en uppfostran som även mamman anammar när de bor med henne i Brooklyn, New York. Det pinsamma dörrknackandet med "Vakttornet", förbuden mot att fira födelsedagar eller att lyssna på radiokanaler som spelar låtar som innehåller ordet "funk" innebär visserligen en del besvikelser, men beskrivs ur barnets konstruktiva och sakliga perspektiv. 

Växa upp i Brooklyn

I sina romaner skriver Woodson om teman som klassklyftor, sexuell identitet, fördomar och rasism och den senaste romanen "Another Brooklyn" handlar om att växa upp i Brooklyn på 1970-talet. Juryn har knappast varit blind och döv för den politiska kontexten. Valet av Woodson kan tolkas som en smocka mot Donald Trump. När han hade vunnit valet skrev Jacqueline Woodson en artikel med följande rubrik: "How do I comfort my frightened child after the election? I tell him how our people have survived" (New York Times Magazine, 15 november 2016).  

Att Woodson får Alma-priset är i sig nån sorts tröst.


Gunilla Brodrej är ungkulturredaktör på Expressens kultursida. Läs fler texter här.