Ovärderliga råd till den blivande tonåringen

Ur ”Rosas spådomsbok”
Foto: Opal förlag.
Ur ”Rosas spådomsbok”.
Foto: Opal förlag
Ur Rosas spådomsbok.
Foto: Opa förlag.

Tuvalisa Rangström och Anna Nilsdotter målar upp en drömtillvaro.

Hanna Höglund ser hot om mänsklig ofärd och får konkreta spådomstips.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. I en värld nästan helt renons på manspersoner leder Rosas mamma fullmånefester för grannarna. Allihop är de häxor, Rosas vän Elin inte minst. 

Och allt är magiskt. Månens faser, trädgårdsväxterna, juninattens prasslande busksnår, flickornas konfliktfria symbios – det senare så ovanligt i fiktionen att jag sitter och väntar på att nu, nu kommer sprickan mellan de tu. Men det gör den inte. 

Vad ”Rosas spådomsbok” av Tuvalisa Rangström och Anna Nilsdotter skildrar i text och bild är ett fantasifullt mellanstadiebarns drömtillvaro. Som Elin och Rosa själva konstaterar: ”ingen av oss har bråttom för det är ju sommarlov”. 

Och det var länge sedan jag läste en så drömsk historia. De första sidorna, där läsaren är det ”du” som anropas av boken och sugs in på direkten, är som gjorda för att bli radioteater. SR: s Drama för unga borde genast hugga rättigheterna så att replikerna kan bli framvästa med förföriskt lockande röst. 

Ur ”Rosas spådomsbok”.
Foto: Illustration: Anna Nilsdotter

Men då hade man å andra sidan missat Anna Nilsdotters naturillustrationer som är lika mysteriöst surrealistiska och mättade i koloriten som Tillberg och Söderlundhs gamla jättemålningar från 80-talet på Sundbybergs tunnelbanestation. De som alltid blev nerklottrade. Ett slags nattlig magi med hot om mänsklig ofärd, mitt i ett vardagligt folkhem. När det kommer till de unga häxorna med sina knälånga, trassliga hår blir hon mer detaljerad och blyertspennetunn, som om hon själv satt där i det blå flickrummet och ritade av dem. 

I denna fortsättning på ”Elins hemligheter – en handbok i häxkonst” (2019) försöker Elin och Rosa bilda sig i spådomskonst och startar egen siarfirma i trädgårdsskjulet med varierat resultat. Medan vinden viner och vädret slår om åkallar de i en mystisk läs-seans den ryktbara mamsell Arfvidsson, känd från post-gustaviansk litteratur och Verdioperan ”Maskeradbalen”. Och kanske, kanske inte kommer hon så småningom också landa i Elins och Rosas tillvaro likt en Mary Poppins på häxpedagogiskt uppdrag. 

I andra halvan av boken handlar det nämligen, liksom i föregångaren, om handgripliga häx- och spådomstips. Här finns spåkortet no. 12 - ”Kokongen” – som betyder ”Vänta på nästa steg. Pausa. Ta din tid. Kura ihop dig under täcket och väx. Säg nej.”

Och det är som att häxkonst inte verkar så underligt när Tuvalisa Rangström skriver om det. Att förmågan att spå framtiden i en vattenpuss handlar lika mycket om att se inåt, lyssna till den egna inre kompassen. Det är ovärderliga råd till den blivande tonåringen.

Men kanske är det å andra sedan det som magi alltid handlat om. 


KAPITELBOK

TUVALISA RANGSTRÖM (TEXT) OCH ANNA NILSDOTTER (BILD)

Rosas spådomsbok

Opal

Ålder 9-12 år


Hanna Höglund är kritiker på Expressens kultursida.