Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Boken om kiss är inte lika viktig som boken om bajs

”Kissboken”.
Pernilla Stalfelt.Foto: Karin Alfredson. / Rabén & Sjögren.
Margareta Sörenson.Foto: OLLE SPORRONG

För drygt två decennier sedan gjorde Pernilla Stalfelt succé med ”Bajsboken”. 

Margareta Sörenson tycker inte att uppföljaren ”Kissboken” når upp till samma nivå. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Lille Knut, han skrattar ut, bara när någon säger ”kiss och bajs”, sjöng Hasse Alfredsson. Därmed var bajshumorn rumsren! Fy-gränsen var upplöst i en enda lycklig, ljudlig prutt. Inte bara för fyra- femåringar, för övrigt. Fullt med vuxna tycker att bajshumorn har sina poänger. 

”Bajsboken” var den andra i den numera stora produktion av ”-boken-böcker” som Pernilla Stalfelt skapat. Året var 1997, åren innan hade ”Hårboken” kommit, sen stod det inte på förrän ”Dödenboken” utgavs, tätt följd av ”Kärleksboken”, och sen ”Våldboken” och ”Matboken”. Och nu ”Kissboken”: samma mönster av att konfrontera vuxenvärldens ”usch, det talar vi inte om” med en barnens bildvärld. Stilen liknar en nördig encycklopedi, fast med den där humorn, då. Liksom oavsiktligt uppdykande för att det är så självklart att storögt och lidelsefritt kartlägga något nerhyssjat. 

Sängvätning är inget man gärna skryter om.

Men tjugo år senare är urin inte ett tabu så som bajs var det då.  ”Bajsboken” blev en så stor framgång att den till slut också användes terapeutiskt. Familjer med krånglande barnamagar rekommenderades Stalfelts bok för ett mer avspänt och lustfyllt förhållande till det där som ska ut ur den egna kroppen. 

Den nya ”Kissboken” känns som en uppföljare som lite motvilligt återgår till ett givet schema. Eller är kiss helt enkelt mindre roligt än bajs? Ingen ljud-salut, bland annat. Dock ler min lilla medläserska nådigt inför en hund som kissar mot en stolpe ”som visitkort”. Hon kan rimligen inte veta vad ett visitkort är, men tar ändå till sig det komiska i det prudentligt ritade kortet för Rune Tax, Kissgatan nr 3335 i Flen. 

Sängvätning är inget man gärna skryter om. Kissnödighet pendlar mellan panik och komik. Det mesta finns med, men det är just det lättsamt knasiga som har glesat ut i ”Kissboken”, som otippat rundar av med kiss-poesi. Allt annat som Stalfelt skrivit genom åren, luftigt och lekfullt ur barnperspektiv, kanske gjort det svårt att återvända till pottkanten.   

BILDERBOK

PERNILLA STALFELT

Kissboken

Rabén & Sjögren, 32 s.

Från 3 år

Margareta Sörenson är kritiker på Expressens kultursida.