Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ungas utanförskap göder terroristerna

"Våldsamma ideologier och subkulturer har en oemotståndlig dragningskraft på en hel del unga män."

För att stoppa IS rekrytering räcker det inte att bekämpa dess ideologi.

Peter Cornell förklarar hur socialpsykologins insikter om ungdomskulturer kan användas för att förstå terrorgruppens attraktionskraft.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Dagens terrorister är nästan alla unga män i 20-årsåldern från segregerade förorter, ofta med småkriminell bakgrund. De byter vardagstristessen utan framtidshopp mot vad som hägrar som det stora äventyret i en heroisk mytvärld. Men flera av dem kunde lika gärna vara en av de våldsamma gängmedlemmarna i Savianos "Gomorra", eller fotbollshuliganer. Den ohyggliga sanningen är att våldet lockar; våldet är primärt, ideologin vägen dit.

Våldsamma ideologier och subkulturer har en oemotståndlig dragningskraft på en hel del unga män: Nationalism, fascism och olika former av extremism lockar med enkla och totala lösningar. Den brittiska fotbollshuliganismen var delvis sammanflätad med National Front.

Radikal islamism är inte fascism men där finns fascistiska drag. Umberto Eco, själv uppvuxen i fascismens Italien och bekant med rörelsens attraktionskraft, försökte för några år sedan beskriva den gemensamma nämnaren i olika typer av fascistiska rörelser.

Där hittade han antiparlamentarism, antisemitism, handlingens propaganda, dödskult, konspirationsteorier, en tro på en ren och ursprunglig tradition, hat mot "urartade" konstarter och ett förbud mot kritiskt, ifrågasättande tänkande. Det är föreställningar vi känner igen från terrorismen, till höger och vänster.

Svårt att hålla isär verklighet och mytvärld

Men dessa våldsamma subkulturer har också vissa gemensamma släktdrag med det som Hans Magnus Enzensberger kallade "avantgardets dilemma". Det är det elitära avantgardets svarta sida, både i leninismen och i det litterära och konstnärliga avantgardet. De unga italienska futuristerna utnämnde ju kriget till "världens enda hygien" och rörde sig liksom deras engelska motsvarighet vorticisterna i fascismens närhet. Och den unge surrealistledaren André Breton utropade otåligt:

"Den mest surrealistiska av alla handlingar är att gå ut på gatan med en revolver och skjuta rakt in i folkmassan."

Men Breton hade naturligtvis ingen tanke på att, som terroristerna, omsätta manifestets retorik i handling. Och för de tidiga punkarna som gärna uppträdde med nazistiska accessoarer var emblemen en symbolisk provokation, inte en uppmaning till våld. Men för många av dagens unga terrorister är det uppenbarligen ett problem att hålla isär verklighet och mytvärld, vilket de två nyss terrordömda i Göteborg har fått erfara.

Terrorgruppernas ideologi kan inte bara reduceras till ett religiöst och politiskt program. Den måste också betraktas i ett vidare sociologiskt och socialpsykologiskt perspektiv. De unga männens grupperingar i de segregerade förorterna har tydliga inslag av ett slags ungdomsrörelse, en perverterad och katastrofal ungdomskultur.

Varje ungdomskultur bildar olika subkulturella grupper som isolerar sig från omgivningen, skapar en egen estetik, egna sociala koder, moden och myter. Att vara utanför, att tillhöra en missförstådd och förbisedd "lost generation", är attraktiva ingredienser i varje elitär outsiderkultur.

Avrättningarna flyter ihop med datorspelen

IS mediala strategi är ytterst genomtänkt och välorganiserad och riktar sig med stor framgång mot sin unga målgrupp i utanförskapsområden. Det berättar den spanske medieforskaren Javier Lesaca i en intervju i Berlinbaserade Der Tagesspiegel (8/12).

Efter att ha gått igenom drygt 1 000 videofilmer konstaterar han att IS mycket medvetet och skickligt använder sig av en estetik och ett bildspråk som de lånat från populärkultur och datorspel. I rytm, klippning, montage och dramaturgi följer deras videor samma mönster. Och verklighetens blodiga terrordåd iscensätts i sin tur som datorspel av typen "Call of duty", "GTA", "Mortal kombat X" - alltså just sådana som förortens unga kan ägnar dagar och nätter åt. De verkliga avrättningarna flyter ihop med dataspelens fiktiva värld. Dödandet blir coolt.

Samhällets förebyggande strategier måste därför närma sig problemet inte bara som en ideologisk fråga utan lika mycket som ett socialpsykologiskt fenomen som handlar om ungdomskulturers och subkulturers gruppdynamik och mekanismer.

Säkert görs på många håll ett klokt arbete i lokalsamhället som syftar till att desarmera krigets och terrorns lockelse. Där ingår förhoppningsvis också försök att bryta outsidergruppens självuppfyllande mytologisering om att allt är kört. Och att återupprätta det civila vardagslivets värde, inge hopp och insikter om att välfärdssamhället trots svårigheter faktiskt erbjuder varje medborgare möjligheter, en fri offentlighet samt gratis och kvalificerad utbildning.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra texter.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!