Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ulrika Knutson: "Zlatan roligare efter sin självbiografi"

Väcker känslor. David Lagercrantz bok ifrågasätts.Foto: Clã Ment Prioli/Starface

Biografier: Ulrika Knutson om stormen kring David Lagercrantz Zlatan-bok.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Personporträtt är en lurig genre. Birgitta Trotzig gillade den inte. På sitt franka sätt undrade hon vad personporträtt tjänade till överhuvudtaget?

"Det är ju ljug alltsammans. Det blir bara en sämre sorts litteratur."

Se där, en nyttig tes för alla skribenter att tugga på. Alla som balanserar på linjen mellan en sämre sorts litteratur och en bättre sorts journalistik. Märk väl att detta inte handlar om högt och lågt eller fint och fult. Det handlar bara om sanning och form.

David Lagercrantz har hamnat i motvind efter att pedagogiskt ha beskrivit hur han jobbade med sitt porträtt av Zlatan Ibrahimovic. Inte ett pratminus var äkta! Indignationen över detta faktum är däremot äkta - på sina håll. Andra är bara skadeglada, efter att själva aldrig fått annat än sura och småtråkiga reportersvar av Den Väldige.

 

Några av världens mest berömda dokumentära skildringar innehåller mycket ljug. Truman Capotes "Med kallt blod" är ett mästerverk av manipulation. Skulle aldrig tåla en faktakoll. Måttet på ett bra personporträtt handlar om något helt annat: den avbildade bör känna igen sig. Det behöver inte vara fotografiskt korrekt eller källkritiskt tvättäkta, men det måste vara likt. Titta på ett Picasso- porträtt, hakor och näsor och hästsvansar flyger över hela bilden, men likt är det. Visst är det Dora Marr!

Zlatan har uppenbarligen känt igen något av sig i David Lagercrantz språkdräkt, och godkänt det. Eller också har han gillat porträttet, och bestämt sig för att efterlikna det. Har Zlatan Ibrahimovic blivit roligare efter sin självbiografi? Mycket tyder på det.

 

Men så har vi ju också "Dorian Grays porträtt". Ynglingen i Oscar Wildes roman åldrades aldrig, blev aldrig ful, svag eller skröplig. Dorian Gray var en skurk som såg ut som en ängel. Det var porträttet som tog stötarna. Porträttets hud gulnade, porträttets ögon blev blodsprängda och porträttets drag avspeglade originalets lastbara leverne.

Porträtt är inget att skoja om. Det kan alltid slå tillbaka.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.