Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tronskifte

Peter Althin är övertygad om att Sverige är republik år 2024.Foto: Tommy Pedersen

Som första land i världen skulle riksdagen kunna avskaffa monarkin under fredliga former.

Jesper Högström möter en ny generation politiker som tar strid för republiken Sverige.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tronskifte

Så skapas republiken Sverige - steg för steg

1. För närvarande finns åtta motioner i Konstitutionsutskottet som vill avskaffa monarkin. Redan den 29 mars kan dessa komma att debatteras i riksdagen.

2. Monarkin, som är en del av grundlagen, avskaffas genom två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Tekniskt sett skulle därför republik kunna införas redan efter valet 2014. Men det är mer realistiskt att anta avskaffandet dröjer till 2018 eftersom beslutet förmodligen skulle föranledas av flera utredningar.

3. Om kungahuset utslocknar (alltså om kungen dör, avgår eller under en period av sex månader inte har klarat av sina uppgifter utan att någon medlem av kungahuset kan ersätta honom), ska riksdagen välja en riksföreståndare, "som ska fullgöra statschefens uppgifter tills vidare". Som tillfällig riksföreståndare inträder talmannen: ssedan 2006 moderaten Per Westerberg.

4. Repubikanska föreningen ser tre vägar till fullbordad republik: antingen utses presidenten av riksdagen eller så utses presidenten av medborgarna i allmänna val. En tredje modell är allmänna val av elektorer som i sin tur utser presidenten. Expressen Kultur har använt sig av en kombination av teknik två och tre. Elektorer har föreslagit kandidater som medborgarna fått rösta på.

 

Ur fyra aktuella motioner om statsskicket:

".. avskaffa den arvsmonarki som Gustav Vasa införde 1544 och återinföra den valmonarki som rådde innan dess."

Mats Pertoft (MP) och Valter Mutt (MP) i motion 2011/12:K92.

"All makt ska på riktigt utgå från folket och folkets val. Därför är det dags att åter tillsätta en utredning som ska ta fram en ny modell för det svenska statsskicket."

Jonas Sjöstedt, Lars Ohly, Hans Linde (V) med flera i motion 2011/12:K314

"I ett liberalt och demokratiskt samhälle ska alla offfentliga poster i praktiken vara öppna för alla medborgare."

Tina Acketoft och Anna Steele (FP) i motion 2011/12:K252

"Det är inte rätt att en viss position i samhället är vigd åt enbart en familj eller släkt. /.../ Sverige bör bli en republik."

Johan Löfstrand och Fredrik Olavsson (S) i motion 2011/12:K228

Gustaf V utmanar den liberala regeringen i sitt borggårdstal 6 februari 1914.Foto: Foto: Pressens bildPeter Althin har något roat i blicken. Han skruvar på de gröna manschettknapparna och lägger fram en slutplädering på tungrotslös ädelskånska.

- Nu föds det ett barn och det blir säkert hysteri. Men det gör samtidigt att medborgarna stannar upp och frågar sig: är detta vettigt?

Ja, här känns frågan om monarkin enkel. Vi sitter på advokatfirman Althins kontor på Skeppsbron, i den del av Gamla stan som vänder ryggen åt Slottet bara ett stenkast bort. På väggen hänger en bild där Peter Althin och hans båda söner poserar på Republikanska föreningens årsfest med en komiker utklädd till en karikerad Carl XVI Gustaf. När Peter Althin på sitt lätt ironiska sätt talar om monarkins absurditeter kunde han vara en del av den meritokratiska Skeppsbroadeln, som en gång utmanade bördsaristokratin. Och det var troligen i den egenskapen, såsom klarsynt outsider, som han blev den ende borgerlige politiker som röstade nej till monarkin i februari 2007 när frågan senast var uppe till omröstning i riksdagen. Men nu kan det snart vara dags igen. För närvarande bereds åtta motioner i frågan. Den 29 mars kan monarkins vara eller icke vara åter komma att debatteras i riksdagen.

– Ingen försökte påverka mig, säger Ahltin om omröstningen 2007, men om någon hade sagt "du får inte", skulle jag ha sagt "då slutar jag i riksdagen". Jag hade ju min egen verksamhet att gå tillbaka till. Jag satt bredvid en liten moderat som såg hur jag tänkte rösta och sa: "Men trycker du inte fel?" Nej, det är du som trycker fel, sa jag.

 

Kanske är Bo Strömstedts upplevelse typisk för hans generation opinionsbildare. Expressens tidigare chef-redaktör definierade sig som "glödande republikan" och publicerade den 31 juli 1977, två veckor efter kronprinsessan Victoria kommit till världen, en ledare med rubriken "Befria Victoria från tronen". Reaktionen blev stark. En typisk insändare från "Katta och Egon i Bollebygd" menade att "Expressen borde veta hut". Strömstedt säger i dag att han fick sig en tankeställare.

Men enligt hustru Margareta Strömstedt brinner "allihop i familjen" fortfarande för republiken. Hon begär luren:

  –Det är vår generation som var de sista rojalisterna. Vi som fick samma namn som Hagasessorna. Den anknytningen försvann med utedassen.

Och kanske är det som Margareta Strömstedt tror, att det folkliga stöd rojalisterna tar för givet är på utdöende. Republikanerna har flyttat fram positionerna i riksdagen, påpekar socialdemokraten Hillevi Larsson, som nu i december när en majoritet i konstitutionsutskottet fick igenom ett krav på ökad granskning av det kungliga apanaget (ett krav som dock fortfarande måste godkännas av riksdagen).

– Och det är inte bara yngre, säger Peter Ahltin. En gammal domare ringde mig häromdagen och sa att nu står jag på din sida.

Karl Staff, liberal statsminister 1905-06 och 1911-14Foto: Foto: Pressens BildDet breda folkliga stödet är en av de självbekräftande myter som omger monarkin, precis som att den skulle vara bra för svensk export.

– Skulle nån köpa kullager bara för att kungen är med?

Nej, på bara ett par år, menar Althin lugnt, har stödet för monarkin minskat betydligt. En opinionsundersökning beställd av Republikanska Föreningen anger att 32 procent av svenskarna vill ha republik. Föreningens brant ökande medlemssiffror är ett tydligt tecken - den grundades 1999 och är nu uppe i 8 000 medlemmar.

– Snart har vi en majoritet för republik, då måste politikerna hänga med på tåget och då kan det gå fort. Se på när Sovjet- unionen föll.

 

Har Althin rätt skulle en fråga som varit låst i ett sekel äntligen kunna öppnas. Senast det blåste rejält republikanska vindar var 1918.

Första världskriget hade precis tagit slut, republiken utropats i det besegrade Tyskland och en revolutionär stöt gick genom Europa. I Sverige fanns det gott om folk som mindes borggårdskrisen bara fyra år tidigare, när kungen öppet stött det antidemokratiska bondetåget och jagat bort den liberale statsminister Staaff. Nu låg Gustaf V sömnlös och gruvade sig för familjens framtid och uppträdde likblek på regeringskonseljerna.

Då gick den legendariske skånske socialdemokraten Fredrik Vilhelm Thorsson fram till kungen och klappade honom på axeln:

– Majestätet ska inte vara oroligt, den här skivan klarar vi.

De socialdemokratiska ledarna hade förstått att en nervös kung faktiskt var mer medgörlig än högerledarna när det gällde att gå med på den viktiga reformen om allmän rösträtt. Dessutom gällde det att behålla lugnet i samhället (särskilt med tanke på att revolutionen i Finland precis hade lett till inbördeskrig och arbetarrörelsens blodiga nederlag).

Tunga socialdemokratiska distrikt krävde republik men när 4 000 åskådare samlades till ett stort möte på Stockholms Folkets hus den 18 november 1918 avvisade Hjalmar Branting kraven.

– Sådana krav kunna vi endast föra fram när vi äro fullt förvissade om att bakom dem står majoriteten av Sveriges folk. Jag tror att så långt det leverar på oss skola vi hålla fast vid att gå demokratiens väg och inte diktaturens.

Brantings inställning till monarkin blev den socialdemokratiska. Den var typiskt pragmatisk. Man behöll republiken i partiprogrammet, men avstod från att riskera alla viktiga demokratiska landvinningar, allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag, för en fråga som handlade om "mera utsmyckningar än realiteter" (som partiorganet Social-Demokraten formulerade saken).

 

Men kanske har en ny generation politiker en annan attityd.

I dag har tre partier – MP, S och V – avskaffandet av monarkin inskrivet i sitt partiprogram.

Den unga skånskan Hillevi Larsson var en av de fem socialdemokrater som röstade mot monarkin 2007. Hon är också författare till en av de åtta motioner som just nu ligger hos konstitutionsutskottet om att avskaffa monarkin (dessutom vill två miljöpartister återinföra valmonarkin).

Hon konfronteras hela tiden med de många paradoxer som en svensk republikan ställs inför.

Den första är att frågan dels är så bagatellartad att den inte förtjänar att debatteras, dels så viktig att den inte får tas på allvar.

  –I Demokratiutredningen 2007 fick frågan inte ens diskuteras. De hade fått munkavle. Vänsterpartisten Mats Einarsson som har varit med berättade att den enda gången de fick prata om monarkin var på kaffepauserna.

När Hillevi Larsson invände mot detta blev hon anklagad av moderaten Hans Wallmark för att egentligen vilja avskaffa monarkin.

– Det var som jag var anklagad för ett brott. Det är en självuppfyllande profetia, säger Hillevi Larsson och fortsätter:

– Dessutom, andra frågor har vi drivit trots att de var kontroversiella. När det gällde att förbjuda barnagan brydde vi inte oss om att en folkmajoritet på den tiden var emot.

Fler paradoxer. Den som invänder mot monarkins personfixering tvingas ändå sysselsätta sig med kungahuset som personer.

– Man kan inte önska sig skandaler, men man ser att det som försämrar förtroendet för kungen är sånt som de här kaffeflickorna, säger Hillevi Larsson. Jag tror inte att folk står bakom sånt som åtals-immuniteten. Det är alltid samma argumentation: det kommer inte att hända. Men det kan ju hända när som helst! Det finns indikationer på att han kört för fort, att han har varit inblandad i en bilkrock och blivit hämtad med Säpo-bil. Han kan ju inte ens bli instämd som vittne! Nånting kan ju hända, nån skulle kunna bli invalidiserad eller dö. Då skulle det ställas på sin spets. Folk tror att då får han avgå. Men det finns ingen formell möjlighet att tvinga honom. Han står över lagen.

 

Hillevi Larssons lösning har uppenbart att göra med den socialdemokratiska beröringsskräcken för frågan:

– Jag vill ha en folkomröstning där partierna lovar att följa resultatet, som om EU och EMU. Då behöver inte partierna vara rädda för att straffas.

  – 2024, säger Peter Althin utan att tveka. Då har vi befriat de här stackars människorna från det här oket och de kan få ägna sig åt det de vill. Köra bil... öh, och vad de nu intresserar sig för?

Jag påpekar att det skulle göra Sverige till det första landet i världen som avskaffade monarkin under fredliga former.

– Ja, och det skulle verkligen vara bra för vårt rykte i världen. Vi skulle ses som ett socialt föregångsland igen, det skulle ge oss en otrolig credit.