Studentfirande i Kalmar. Bilden är beskuren. Foto: Bertil Hertzberg
Studentfirande i Kalmar. Bilden är beskuren. Foto: Bertil Hertzberg

Trädkramare

Publicerad

Två nya praktverk behandlar skogens och trädens betydelser ur en mängd synvinklar. Nina Lekander ger sig in bland gran och björk och kommer ut som pånyttfödd.

Fira vårens ankomst med att lägga dessa bägge praktverk på kaffebordet. De är två helt olika böcker, men har ändå förbindelser med varandra.

Foto: Bertil Hertzberg
Ragnar Perssons och Daniel Söderbergs "Ur skogen" är ursnygg och konst, men inte bara. Utan också debatt och journalistik. Såsom "uppväxta norrlänningar med skogen runt knuten" har de helt enkelt frågat 20 favoriter - bildkonstnärer, författare, journalister och musiker - om vad skogen betyder för dem.

De har fått många sorters svar, det ena mer spännande än det andra. Särskilt uppmuntrad blir jag nog av Mattias Alkbergs bidrag "Skogen - anteckningar". Eftersom: Han alltid är skitbra. Jag på sistone har hetshört på hans senaste cd, med låten "Aldrig mera skog" som en av höjdpunkterna. Här återfinns en skiss till sången inom en väldigt rolig, smart och tvehågset ilsken text. Och händelsevis råkar jag själv hatälska skog.

 

I synnerhet avskyr jag granskogens amorfa siluetter, otäcka mörker och är rädd för att gå vilse i den. Ju öppnare - och plattare - landskap med enstaka trädsolitärer eller på sin höjd dungar, desto bättre. Hugg ner och låt djuren beta!

Men fördelen med denna bok, vid sidan av dess genomgående skönhet och höga kvalitet, är att den får mig att närapå gå med i närmaste "Rädda skogen"-bataljon. (Trots den alkbergska meningen "Naturen lyfter inte ett finger för en människa i nöd.") För här skriver Ika Johannesson ett prima reportage om hur hon hänger med naturvårdaren Malin Sahlin ut i skogen utanför Finspång.

Fin fulkonst.Foto: Bertil Hertzberg
Och så alla vackra fotografier och målningar och dikter, jag kan inte lista dem alla - Pär Thörn, Pelle Åhman, Fredrik Åkum, Nadine Byrne, Danilo Stankovic, Ida Säll, Elin Unnes (skog och norsk black metal!)...

 

Som hängiven lövträdsälskare tycker jag nog nästan sämst om björk, de blir så melankoliskt gula vid minsta sensommartorka. Eller om det är björkrost. Men Pia Simensens tecknade björkstammar triggar mig att även kasta mig över Bertil Hertzbergs och Marit Stigsdotters stora, rikligt bildsatta antologi "Björk", med den talande undertiteln "Trädet, människan och naturen".

Flygplan i björk.Foto: Bertil Hertzberg
I den gives oss björken som kulturhistoria; som bränsle, dryck (vin!) mat (barkbröd!), värdväxt (parasiten häxkvast!), tyg (viskos), hårvatten (Doktor Dralle's Birkenwasser!), byggmaterial (från stolar till jaktflygplan) och jag vet inte allt som den kan användas till. Nävern duger exempelvis till att skriva på, göra kitschiga tavlor av ("Folkkonstens fula askunge") och vika små fiffiga muggar för den som vill släcka törsten vid en porlande skogsbäck.

 

Här finns intervjuer med allt möjligt folk som har med björk att göra - akademiker, skogshuggare, konstnärer, samlare, politiker - i väl berättade essäer. Och Bertil Hertzbergs många fotografier på detta närmast oändligt variationsrika träd övertygar mig om dess skönhetspotential.

Så kan böcker om inte förändra världen, men i alla fall vidga synen på den mest skeptiska, alternativt fördomsfulla. Jag går nu ut i naturen och våren totalmente skogstokig.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag