Romanen och tv-serien Torka aldrig tårar utan handskar om aidsutbrottet på 80-talet har under hösten berört och upprört mängder av människor i Sverige. Många är det som sagt "vi visste inget", och man har sörjt och gråtit med de homosexuella männens öde för ett kvarts sekel sedan.
En ung journalist frågade om han som är ung i dag bör känna skuld. Skuld för att hans generation inte behöver genomlida vad vi gjorde.
Nej, naturligtvis har den unge journalisten inte skuld – MEN om vi inte lär oss av historien, om vi glömmer lidandet, om vi inte förstår att den relativa frihet som vi åtnjuter i Sverige i dag inte är en frihet som givits oss gratis utan är resultatet av politisk kamp och personligt mod från dem som var med, om vi inte tar reda på vad som händer runtomkring oss nu, i dag, i såväl Sverige som världen utanför, DÅ har vi skuld!
I Sverige och andra i-länder har mediciner inneburit att en hiv-infektion inte längre en automatisk dödsdom. Men i stora delar av världen är det många hiv-positiva som inte får den vård de behöver för att överleva.
Samtidigt som toleransen i Sverige blir större ökar hotet, kränkningarna och hatet mot hbt-personer runtom i världen i länder som Ryssland, Vitryssland, Ungern, Iran, Irak – och många afrikanska länder med Uganda som det kanske mest alarmerande exemplet.
Karim Ssempijja hotas nu av utvisning till Uganda. Karim Ssempijja har fått avslag på sin asylansökan. Karim Ssempijja är homosexuell och hiv-positiv.
I Karims hemland innebär det en dubbel dödsdom.
Dels för att han är homosexuell, dels för att han inte kommer att få tillgång till mediciner.
Just nu förbereds ett lagförslag i Uganda som innebär skärpta straff för homosexualitet. Amnesty International uttrycker oro över att diskrimineringen av hbt-personer, bland annat vad gäller tillgång till vård, kommer att öka om det nya lagförslaget går igenom.
Även tidigare har hiv-positiva hbt-personer exkluderats från hiv-prevention och annan hälsovård, enligt Amnesty. Att leva som öppet homosexuell i Uganda är förenat med stora risker. Homosexuella handlingar är kriminaliserade och homosexuella har hängts ut i offentliga smutskastningskampanjer, bland annat av den ugandiska tabloiden Rolling Stone som 2010 publicerade namn och bild på 100 homosexuella som enligt tidningen borde avrättas.
Alla som upprörts över och gråtit med Torka aldrig tårar utan handskar – ska vi återigen om 25 år utbrista "vi visste ingenting?"
Medan detta skrivs förbereder svenska myndigheter verkställandet av utvisningen av Karim Ssempijja. Migrationsverket och migrationsdomstolen anser inte att hans berättelse om hur hans partner dödades och hur han själv lyckades fly, är trovärdig. Bland annat ifrågasätts hur många och på vilket sätt människor ska ha fått reda på hans sexuella läggning i hemlandet. Man ifrågasätter dock inte att Karim är homosexuell och kommer från Uganda.
En utvisning i det här fallet förutsätter att Karim ska försöka dölja sin sexuella läggning för att undvika förföljelse eller dödsstraff.
Regeringen skriver i förarbetena till utlänningslagen, liksom Migrationsverkets rättschef i ett rättsligt ställningstagande, att det är orimligt att kräva att någon ska dölja sin läggning, och att det aldrig får komma i fråga att utvisa någon till ett land där personen riskerar förföljelse på grund av sin läggning.
Ändå kräver alltså migrationsmyndigheterna av Karim Ssempijja att han inte ska vara homosexuell, att han ska leva sitt liv i lögn och förnekelse! Med vilken rätt?
Karim Ssempijja måste få stanna i Sverige! Det lagförslag om skärpt straff för homosexuella som återigen diskuteras i Uganda innebär att Karims utvisning inte kan genomföras. Sverige måste sluta utvisa homosexuella till länder där homosexualitet är kriminaliserat!
Jonas Gardell
författare
Mian Lodalen
författare
Jonas Paulsson
politiker MP
Mona Sahlin
tidigare partiledare för S