Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Witt-Brattström: Malm har inte fattat ett jota

FÖRSVARAR SIG. Ebba Witt-Brattström slår ifrån sig anklagelserna om intellektuell ohederlighet. Foto: Kristoffer Wikström
Expressens Victor Malm, doktorand vid Lunds universitet. Foto: Izabelle Nordfjell

Expressens Victor Malm kritiserade giltigheten i Ebba Witt-Brattströms debattinlägg om kulturmannen.

I sin replik ser professorn ett mönster av homosocialitet och kvinnoförakt i litteraturforskningen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Jag vill tacka Victor Malm. Hans försök till karaktärsmord på en kvinnlig professor verksam som offentlig intellektuell sedan 40 år demonstrerar, troligen oavsiktligt men på ett exemplariskt vis, hur grundläggande kvinnoföraktet är för idoliseringen av Kulturmannen i den svenska offentligheten (DN 11/5).

Malm personifierar återväxten som ivrigt stampande i farstun till det litterära fältet suktar efter högsta positionen, som han tror att Stig Larsson innehar eller åtminstone är associerad med. Därför ogillar han min förvåning över att ingen reagerat på Larssons uttalande om hur attraktiva 13-åringar (med "kvinnliga former") är i dokumentären "Livet enligt Stig Larsson". Han till och med påstår att jag har hittat på det i avsikt att smutskasta privatpersonen Larsson.

 

Men källor måste man respektera, Victor Malm. Kolla SVT play vettja innan du börjar röja nästa gång. Du är bara ett musklick ifrån att se och höra Larsson inför kameran berätta om sin personliga böjelse för minderåriga.

Vad gäller min professionella bedömning av Larsson som författare får du faktiskt bekväma dig att läsa vad jag skrivit om hans pjäs "VD", som jag i berömmande syfte jämför med "Fröken Julie" i mitt tal på SAP:s hundraårsjubileum 1989 ("Ur könets mörker", etc., 2003).

Jag vill också tacka Helsingfors universitet för att jag har min professur där och inte exempelvis i Lund där Malm tycks ha släppts in på forskarutbildningen. I Finland klarar till och med grundstudenter att begripa en vid det här laget knäsatt teori från 1985 om homosocialitet som litterärt tema: Eve Kosofsky Sedgwicks lysande studie "Between men: English literature and male homosocial desire".

Men Malm har inte fattat ett jota av hur kvinnor kan fungera som heterosexuella alibin i en viss typ av manslitteratur, trots min pedagogiska utläggning av Kosofsky Sedgwicks tes. Till saken hör att Malm ohederligt förtiger att min analys av Karl Oves och Geirs homosociala begär är hämtad från en pinfärsk avhandling av Claus Elholm Andersen: "På vakt skal man vaere. Om litterariteten i Karl Ove Knausgårds 'Min kamp'."

 

Det visar att hans uppsåt är grumligt. Egentligen tycks Victor Malm vara ute i ett annat ärende, som har med hans karriärplanering att göra. Han tror han kan plocka poänger från högre ort på att hamra på just mig. Hans avhandlingsprojekt handlar händelsevis om den elitistiska och kvinnoexkluderande estetik som under täckmantel av språkligt överlägsen postmodernism iscensattes på tröskeln till 1980-talet, bland annat av tidskriften Kris, som Larsson tillhörde.

Detta maktövertagande på kulturens fält behandlar jag i sista kapitlet i "Stå i bredd. Sjuttiotalets kvinnor, män och litteratur". Malm insinuerar att han efter att ha läst en enda artikel från 1984 på mikrofilm kan omkullkasta min argumentation. Artikeln är skriven av en av tidens aktörer som numera är ledamot av Svenska Akademien och därför i Malms förenklade världsbild tycks åtnjuta något slags kulturell immunitet, Anders Olsson.

Här får Victor Malm gärna återkomma med synpunkter på min analys av epoken, men då se till att han har mer på fötterna än svamligt fördömande moraliseringar, annars gör han bort sig ännu mer.

En reflektion är på plats: varför ilar Malm till vissa bröders hjälp och inte andras? I hederlighetens namn borde även mina citat från exempelvis Mats Gellerfelt, Ingmar Björkstén, Tom Hedlund eller Peter Curman granskas med Victor Malms tendentiöst vinklade surögon.

 

För det kan väl inte bero på att dessa likaledes bärande aktörer i övergången från det litterära 1970-talet till 1980-talet inte innehar samma grad av upphöjdhet som en akademiledamot? Att de inte kan dela ut priser på 17 miljoner per år, även till typer som i likhet med Malm är redo att sälja ut sin intellektuella heder för att putsa på akademiskölden?

I så fall, visar pretendenten Malms svavelosande angrepp på mig att vår kulturoffentlighet befinner sig i fritt fall. Det är inte mitt fel, vill jag understryka. Jag har i decennier kämpat för ett förutsättningslöst litterärt samtal där olika tolkningar får rymmas.

Det är själva poängen med kultur.

 

Ebba Witt-Brattström

Ebba Witt Brattström är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och författare till "Stå i bredd. 70-talets kvinnor, män och litteratur".

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!