Komikern Özz Nûjens skarpa kritik av Fremskrittspartiet och Høyre i "Skavlan" förra fredagen blev en alldeles för stark kost för NRK. Det viktigaste som klipptes bort var Nûjens exempel om att de två partierna har gått in för massdeportering av romer från Norge, och hans fråga: "Om inte det är rasism, vad är då rasism?"
I Sverige blev detta - med rätta - uppfattat som politisk censur. Efteråt har både NRK, "Skavlan" och generalsekreteraren i Norsk Presseforbund svarat på kritiken, dels genom att hänvisa till Redaktørplakaten, dels genom att hänvisa till det etiska regelverket för pressen, Vær Varsom-plakaten (som också omfattar radio och tv).
"Norges etiska regler bakom bortklippt Özz Nûjen" sammanfattar till exempel Sveriges Radios mediekommentator Åke Petterson det inträffade. Men sådana förklaringar finns det ingen grund att tro på eller acceptera.
Den norska Redaktørplakaten slår helt enkelt fast att den ansvarige redaktören, publicisten, har det hela och fulla ansvaret för mediets redaktionella innehåll. Detsamma gäller för svenska medier. Ingen utomstående kan fatta redaktionella beslut.
Alltså har NRK ett självständigt ansvar för det som erbjuds av företaget som producerar "Skavlan". Det har också SVT. Kritiken mot klippningen är emellertid inte riktad mot denna princip, den är riktad mot hur NRK använde sin redigeringsmakt. Det är det konkreta avgörandet om klippning som kritiseras, inte principen om redaktöransvar.
Den generella hänvisningen till det etiska regelverket är inte heller trovärdig. Vær Varsom-plakaten handlar dessutom i första hand om nyhets- och aktualitetsjournalistiken. Den mest aktuella paragrafen i det här fallet (punkt 4.15) gäller det som kallas tilsvarsretten (rätten att gå i svaromål) för den som utsatts för angrepp. Rätten till svaromål gäller rätten att - i efterhand - få ett svar på kritiken publicerat, till exempel genom en intervju eller ett läsarbrev. Det praktiseras emellertid aldrig i politiska debattprogram i radio och tv, inte heller för en talkshow som "Skavlan".
En annan paragraf (punkt 4.14) handlar om att den som utsätts för starka beskyllningar skall ha möjlighet att rätta till faktiska upplysningar. Också detta är irrelevant i den här saken.
Ingen har bestridit att Nûjens upplysning om Fremskrittspartiets och Høyres stöd till förslaget om deportering av romer är korrekt. Som det heter i en rubrik till ett NRK-inslag med FrP-ledaren Siv Jensen om romer (omtalat av nrk.no den 15 juli 2013): "Nok er nok, sett opp buss, send dem ut" (Nog är nog, skaffa fram en buss och skicka ut dem). Av artikeln framgår att den politiska ledaren för Oslo kommun, tillhörande Høyre, är av samma mening. Dessutom fungerade ju Stoltenberg i "Skavlan"-debatten närmast som Fremskrittspartiets försvarare.
NRK:s ingrepp i programmet handlar om politik, inte etik. För 10-15 år sedan hade NRK:s redaktörer inte drömt om att hindra en sådan offentlig kritik av Fremskrittspartiets fientlighet mot invandrare och asylsökare. Det är väl känt att partiet i mitten av 1990-talet samarbetade med organiserade rasister om kravet på en "invandrar-räkenskap", och att partiets ledning i val efter val har spelat på främlingsfruktan, speciellt mot slutet av respektive valkamp.
Fremskrittspartiet har alltid haft en stark dragningskraft på rasister. Det gäller fortsatt. Nyligen blev det till exempel dokumenterat att en ledande lokalpolitiker för partiet i Nord-Trøndelag, medlem av FrP under 30 år, har publicerat grova rasistiska yttringar på sin Facebooksida. Han har på grund av den offentliga kritiken just valt att avgå som ledare för den lokala partiavdelningen, men fortsätter i politiken. Ingen tvivlar på att han internt i partiet fortsättningsvis kommer att mötas av respekt och tillit.
Det nya i norsk politik är att Fremskrittspartiets relativa succé med att spela ut "invandrarkortet" har skrämt andra partier och politiker över på samma planhalva. Både Høyre och Arbeiderpartiet är nu helt eniga om att "rasism" inte är ett problem i det norska samhället. Fremskrittspartiet är normaliserat och har tagits in i värmen.
Beslutet om att klippa i "Skavlan" handlar därför inte om NRKs redaktionella självständighet, utan om politisk feghet och anpassning till nya maktförhållanden.
Sigurd Allern
Sigurd Allern är professor i journalistik vid universitetet i Oslo och gästprofessor vid Stockholms universitet. Under perioderna 1969-70 och 1979-95 var han chefredaktör på tidningen Klassekampen. Fram till 1992 ingick han i ledningen för Arbeidernes kommunistparti (marxistisk-leninistene), AKP (m-l).
Översättning Ester Pollack