1866: årtalet då Nationalmuseum invigdes har gett titeln till Denise Grünsteins utställning av en serie nya fotografier på samma museum, under renoveringen på adress c/o Konstakademien. Nationalmuseum inbjöd till ett öppet samarbete. Vilket tema? Denise Grünstein fascinerades genast av de utrymda salarna på Blasieholmen: i dem har hon i stora fotografier iscensatt drömlika scenografier i gränslandet mellan teater och modefoto med en påtaglig begåvning för den dramatiska gesten.
I de tomma, övergivna rummen uppträder spöklika gestalter som ett slags museets andeväsen, som om det övergivna huset nu var deras. Salarna är magnifika, färg- och ljussatta med en teknisk perfektion som man förknippar med det kommersiella fotot - Denise Grünstein har en gång arbetat som porträttfotograf på magasin som Månadsjournalen och Elle.
I hängningen avbryts scenbilderna då och då, liksom skiljetecken, av bilder på de frånvarande tavlornas baksidor fulla med etiketter som vittnar om långväga, nomadiska resor, ungefär som stämplarna i gamla pass.
Ett gammalt tomt museum - varför är ändå dramatiken så stark? Jo, bilderna ingår i samma psykodrama som rör sig i en underström genom hela Denise Grünsteins konstnärskap som exponeras retrospektivt i salarna intill. De bortvända tavlorna döljer sina framsidor på samma sätt som kvinnorna i hennes foton beslöjar sina ansikten med tyg eller ett hårsvall.
En ceremoniell fetischism på gränsen till det kusliga. Skydd eller tvång? Kvinnans hår har alltid varit ett laddat område, man kan tänka på rigida föreskrifter hos Paulus och islam, på kvinnorna som snaggades offentligt i Frankrike 1944 och på koncentrationslägren. Minnen, det förföriskt sköna, frånvaro och hot ingår en mångtydig legering.
Denise Grünsteins estetik rör sig genom ett brett spektrum från kommersiellt foto, äldre måleri, skräckfilm, Magritte och surrealismen. Ibland sammanfaller allt i märkvärdiga kristaller - särskilt stannade jag för hennes serie "Winter" med sina grådisiga, töckniga slagfält befolkade av tennsoldater i tröstlösa krig.
Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.