Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ett familjedrama på full fysisk effekt

GRÄNSLÖS. Peter Høeg fick sitt genombrott med "Fröken Smillas känsla för snö" 1992. Foto: Henrik Saxgren

Danske Peter Høegs nya roman är ett hisnande läsäventyr om mänsklighetens undergång. Jens Liljestrand läser en lysande comeback från författaren som trotsar alla gränser.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Roman

PETER HØEG

Effekten af Susan

Rosinante, 331 s.

Gång på gång måste jag - motvilligt - lägga ifrån mig boken och undra varför ingen i Sverige skriver såhär?

Det är svårt att göra Peter Høegs nya roman rättvisa, men kanske är det själva gränslösheten som knäcker mig. Susan Svendsen och hennes make Laban är ett till det yttre framgångsrikt Köpenhamnspar i medelåldern, som genomlider sin skilsmässa samtidigt som de försöker ta hand om tonårstvillingarna Harald och Thit.

Ett vanligt familjedrama, med andra ord. Om det inte var för att Susan, som är fysiker, har den speciella egenskapen att kunna framkalla total ärlighet och uppriktighet hos dem hon möter.

Science fiction, således. Men i stället för att besegra superhjältar i trikåer blir det familjen Svendsens uppdrag att nysta upp en massiv konspiration i den danska statsapparaten, kretsande kring den hemligstämplade "Framtidskommissionen".

 

Politisk thriller? Jo, men det är alldeles för rolig och lustfylld läsning för att kunna placeras in i det facket. Det är mystiska munkar, galna vetenskapsmän och välskräddade psykopater. Det cyklas, krockas och flygs i luftballong.

"Effekten af Susan" är helt enkelt en totalroman, ett läsäventyr på nivå med den internationella supersuccén "Fröken Smillas känsla för snö", kanske 1990-talets mest spektakulära genombrott i nordisk litteratur.

Nej, som hjälte har Susan Svendsen inte samma gravitationskraft som grönländskan Smilla Jaspersen, som förkroppsligade Høegs feministiska och postkoloniala agenda. Men på samma sätt som den romanen vävde in detaljer om snökristaller och isformationer i språket, vimlar det här av naturlagar, periodiska system och referenser till Niels Bohr. Och den djupare symboliken finns även här: där skurken i "Fröken Smilla" hette Tørk Hviid (= vit) heter han i denna bok Thorkild Hegn (= hägn, stängsel). Det Høeg vill utmana i sin nya roman är vår tids individualism, gränsdragandet mellan människor; mellan eliten och folket, mellan i-land och u-land, mig och dig.

 

Susan själv forcerar alla inhägnader på sin jakt efter sanningen, men hennes superkraft - kallad "Susan-effekten" - är förstås också en metafor för empatin som bryter ner barriärerna mellan oss. Den existentiella sanning som Susan till sist når fram till är att individen, i djupet av sitt medvetande, består av ett kollektiv: "Längst inne i en själv finns de andra."

Men bortom den filosofisk-moraliska dimensionen är "Effekten av Susan" en hejdlöst underhållande bok, en roman av det slag som svenska kritiker gärna etiketterar med formuleringar i stil med "mustig skröna". Underhållningen består inte minst i karikatyrerna, som avslöjar Høegs kärlek till det extrema.

Ingen i hans värld är någonsin lagom: alla osympatiska personer är bottenlöst vidriga, alla intelligenta personer presumtiva Nobelpristagare, alla vackra personer värda att dö för.

Redan i bokens inledning får vi veta att familjen Svendsen har figurerat på omslaget till tidskriften Time, under rubriken "The Great Danish Family". Susan själv är inte bara en världskänd forskare begåvad med superkrafter, hon är en husmor som bakar croissanter med matematisk precision och levererar briljanta miniföreläsningar till fruktsalladen, serverad på ett ekträbord byggt av sjövirke från 300-talet.

 

Ibland kantrar det betänkligt mot rena serietidningsestetiken, särskilt i porträttet av familjefadern Laban, en blidögd, självupptagen kompositör och pianist som klippt ur ett Tintinalbum. Men Høegs frasering är så elegant att han, mitt i upplösningskapitlens andlöst rafflande tempo, utan skarvar kan bromsa upp och skapa en bubbla av grå vardag. Där paret Svendsen bara är ännu ett överbelånat medelklasspar som har sabbat sin kärlek och missbrukat sina talanger, där Susan melankoliskt kan ställa sin blivande exmake frågan: "Vad var det värsta med att vara ihop med mig?" Och få svar.

Ovanpå alla genrer är "Effekten af Susan" också en framtidsroman, som utspelas runt 2015-2016. Makarna Svendsens sönderfallande äktenskap ackompanjeras av en sönderfallande värld, den som ligger alldeles runt hörnet, där klimatkrisen, vapenskramlet och de ekonomiska klyftorna accelererat bortom all räddning.

 

Visst finns det referenspunkter. Man kan jämföra med Margaret Atwoods (eller varför inte Nina Björks) samhällskritik, med Stieg Larssons kombination av moralism och spänning, Dan Browns populärvetenskapliga eskapism. Men ytterst spelar Høeg i denna fulländade comeback i en egen liga, just i sitt mod att närma sig det allvarligaste, det mest smärtsamma och kusliga, med en avväpnande lekfullhet.

På så vis är boken en protesthandling i sig, en uppmaning att sträcka upp ett gemytligt långfinger åt rädslan, hatet, egoismen. Att möta undergången med ett smil.