I ögonblicket när vi skriver denna text övergår enligt prognosen rekordet för Sveriges högsta bergstopp från Kebnekaises sydtopp till fjällets nordtopp. Detta är alltså en slags nekrolog till en bortdunstad glaciär.
Ända sedan den franska geografen Charles Rabot besteg dig i slutet av 1800-talet och slog fast att du var vårt lands högsta topp så har man mätt dig kontinuerligt.
De senaste 20 åren har du ansatts av en tilltagande hetta och svettats bort i genomsnitt en meter per år. Och när du mättes i tisdags, den 31 juli, skilde endast 20 centimeter mellan dig och nordtoppen. Man kan ju undra varför man bestämde sig för att kora dig, en glaciär till högsta bergstopp?
Charles Rabot blev tagen av Kebnekaise
Du var ju en föränderlig figur och inte alls lika bergfast som ditt nordligare syskon. Men Herr Rabot blev väl tagen av din iögonfallande glans. Dina ljust olikfärgade rosa skikt visade upp en imponerande ålder och minde om fornstora dar då Norden var belägrat av ett 3 kilometer tjockt istäcke.
I sommar känns denna period mer fjärran än någonsin. På 1970-talet varnade man för att en ny istid var i antågande och du gladdes åt nyheten. Idag har vi ett dystert besked. Den kommer nog inte på ett tag, om ens någonsin.
Vi lider med dig och svettas vi med. Våra kroppar tappar sin form och vår nationella identitet blir suddig i värmedallret. Det växer vindruvor i trädgården. Getingarna har kalas men den lämmel som vi träffade uppe hos dig får nog se sig om efter ett nytt hem.
Kommer du ihåg? När vi läste om ditt utsatta läge för några år sedan bestämde vi oss för att hjälpa dig. Inspirerade av experiment i de schweiziska Alperna där man försöker spara glaciärers is på sommarhalvåret genom att täcka in stora områden med reflekterande presenningar, iscensatte vi en konstnärlig performance på din topp.
En räddningsfilt för Kebnekaises topp
Vi reste upp till ditt fantastiska bergsmassiv och täckte in din vita och gnistrande snö med en guldgul reflekterande väv. En räddningsfilt som skulle hindra solens strålar från att smälta bort den snö som fallit på dig under vinterhalvåret.
Vi är nu helt förkrossade och det är med stor sorg i hjärtat som vi konstaterar att det bara fungerade för stunden. Det blev en liten konstgjord andningspaus men ett radikalt misslyckade i längden.
Nu tittar vi på bilden av din övertäckta topp, men i stället för hoppfull geoengineering ser vi en liksvepning.
Apokalypsens ryttare är i dag en galopperande växthuseffekt som förtär allt i sin väg, både skog och glaciärer. Men där bränd skog kan växa upp på nytt, kanske redan efter 50 år, är isens tid en alltför långsam process för att platsa i antropocen – människans tidsålder. Vi sörjer nu din förestående död och föreslår ett monument för att minnas ditt utrotningshotade element. I stället för fallna krigiska kungar borde städernas skulptursocklar krönas med fragment av din frysta substans som vi alla är ansvariga för att ha jagat på flykt. Du fattas oss.
Bigert & Bergström
Bigert & Bergström är en konstnärsduo som jobbat med klimatfrågor i 30 år.