Talande tystnad

Publicerad
Fredrik Reinfeldt bröt i veckan sin tystnad i FRA-saken. Han sa sig vilja lyssna. Det gör en inte bättre till mods.
Lyssnandet är ett maktmedel. Tigandet också.
I TV4-journalisten Ulf Kristoffersons Reinfeldtbiografi från 2006, Fredrik Reinfeldt i huvudrollen, intervjuas den då blivande statsministerns far, Bruno. Han berättar att Fredrik några år tidigare givit honom råd med anledning av en artikelserie om familjen Reinfeldts affärer som just inletts i Expressen.
”De kommer förmodligen att ringa dig och höra vad du tyckte. Ge inga kommentarer då, för om du inte ger några kommentarer så har de inget mer att skriva om.”
Det var väl så Fredrik Reinfeldt hade tänkt sig att hantera FRA-frågan. Tig och låt sommarlättjan tysta gaphalsarna, var taktiken.

Hela sommaren har jag dragits med ett stillsamt
molande raseri över den borgerliga regeringens svek. Ilskan och indignationen har bitit sig fast som en fästing.
Det har inte bara med själva sakfrågan – FRA-lagen – att göra. Den är allvarlig nog, Det är bisarrt att en regering som åtminstone till namnet har liberala inslag slåss för att göra Storebror salongsfähig.
Om nu Reinfeldt och hans statsråd är ointresserade av den liberala tanketraditionen så borde ändå historien ha lärt dem att all den misstro man kan mobilisera mot den svenska statens snokande är välgrundad. Den som vill ha konkreta belägg kan ta en titt i säkerhetstjänstkommissionens forskarrapporter, offentliggjorda i början av 2000-talet.

Men lika alarmerande som sakfrågan är det förakt Reinfeldt och hans regering har visat för väljarna, riksdagen, politiken, sig själva. Allt detta trixande, all denna dåliga teater (den gråtande Federley), alla dessa krumbukter, alla dessa ad hoc-argument, all denna skamlösa iver att förnedra riksdagsledamöter och reducera dem till partilinjens kassabiträden.
Regeringen har verkligen ansträngt sig för att få politiken att framstå som en sjaskig hantering. Varför? Det kan förefulla gåtfullt. Men då ska man komma ihåg att gåtfullhet ofta bara är ett annat ord för tomhet.
Misstro mot idéer. Övertro på taktisk smartness. Formen som innehåll. Instrumentaliseringen som ideologi. Det är reinfeldtismen.

I dag håller Fredrik Reinfeldt sitt traditionella
sommartal i Vaxholm. Han plockar förstås fram en eller annan medicin avsedd att dämpa FRA-febern. Lita inte på honom! Han säljer ormolja.
Somliga hävdar att Reinfeldt inkarnerar en ny ödmjuk politikertyp. Man pekar då på hans ambition att vara den som ”lyssnar”.
Det låter sig sägas. Men samtidigt finns det ett påtagligt drag av egocentrisk hybris i detta eviga ”lyssnande”. Modern manipulativ managementkultur möter arkaiska föreställningar om den gode härskaren som drar från äldreboende till äldreboende för att ta del av sina trogna undersåtars klagomål. Kung Gråkappa möter Den Bekymrade Personalchefen.
Under hela sommaren har vi på Expressens kultursida varje dag publicerat ett citat som bekräftat Fredrik Reinfeldts starka och möjligen tvetydiga vilja att ”lyssna” på allt och alla.
Vi hade kunnat fortsätta länge än – citaten är talrika och lär bli fler – men sätter nu punkt. Den svenska sommarstiltjen går mot sitt slut och FRA-debatten kan och kommer nu att fortsätta i andra former.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag