Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sveriges mest homosexuella konstverk: Vi har hela listan!

Idag inleds EuroPride i Stockholm. Därför listar Expressens kritiker Hanna Johansson – utan inbördes ordning – de tio mest homoerotiska verken i svensk konsthistoria.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

"Flottans badhus", Eugène Jansson, 1907.Foto: Thielska galleriet

1. “Flottans badhus”, Eugène Jansson, 1907. 

Denna väldiga målning – den mäter två gånger tre meter – togs upp ur Thielska galleriets magasin år 2015 efter att ha samlat damm sedan 70-talet. Troligtvis listans mest explicit homoerotiska verk med sina nakna män och smeksamma penseldrag. Den skildrar en scen från flottans badhus på Skeppsholmen, en plats där män på den tiden kunde knyta kontakter och ha sex.

"David och Saul", Julius Kronberg, 1885.Foto: Nationalmuseum

2. “David och Saul”, Julius Kronberg, 1885. 

Det bibliska motivet – David, känd från David och Goliat, lugnar sin beskyddare Saul genom att spela harpa – var vid 1800-talets slut vanligt inom det akademiska måleriet. Julius Kronbergs version påminner om en gammaltestamentlig remake av filmen "Call Me By Your Name". 

"Systrarna", Nils Sjögren, 1945.Foto: Mosebacke torg

3. “Systrarna”, Nils Sjögren, 1945. 

Ett offentligt verk som restes på Mosebacke torg år 1945 och står kvar än i dag. Låt dig inte luras av namnet – Nils Sjögren inspirerades av en nyhetshändelse där två kvinnor, som verkar ha haft en kärleksrelation, begick självmord tillsammans år 1911. Även Carl Milles har gjort en skulptur med samma namn, inspirerad av samma händelse – den restes 1953 och finns i Simrishamn. 

"Boxare", Arvid Fougstedt, 1920.Foto: Waldemarsudde

4. “Boxare”, Arvid Fougstedt, 1920. 

I Arvid Fougstedts nysakliga målning pågår en boxningsmatch mellan två halvnakna män medan en tredje man – fullt påklädd, med benen i kors och något dimmigt i blicken – iakttar dem.

"Porträtt av Venny Soldan-Brofeldt", Hanna Pauli, 1887.Foto: Göteborgs konstmuseum

5. “Porträtt av Venny Soldan-Brofeldt”, Hanna Hirsch Pauli, 1887.

Hanna Hirsch Pauli delade ateljé med den finlandssvenska konstnären Venny Soldan-Brofeldt i Montparnasse. Möjligen är målningen snarare queer i sin frimodiga avbildning av en arbetande, frigjord konstnärinna – men det finns också något homoerotiskt i denna skildring av ett kvinnoliv utan män. 

"Baren", Nils Dardel, 1920.Foto: Moderna museet

6. “Baren”, Nils Dardel, 1920. 

Näst efter Eugène Jansson är väl Nils Dardel den svenska homoerotiska konstens största namn, och det är svårt att välja ur hans omfattande katalog. Porträttet av vännen och Dansmuseet-grundaren Rolf de Maré är en kandidat, medan “Den döende dandyn” känns på gränsen till för självskriven. Istället är det ändå "Baren", med sina trånande män, som tar det homoerotiska priset.

"Författarinnan Ulla Bjerne", Isaac Grünewald, 1916.Foto: Moderna museet

7. “Författarinnan Ulla Bjerne”, Isaac Grünewald, 1916. 

Ulla Bjerne levde i många år i Paris, där hon var involverad i ett intensivt triangeldrama med Nils Dardel och Gustaf Hellström. Hon var känd för sina tobaksvanor och sin flamboyanta, androgyna klädstil, som man kan beskåda i Isaac Grünewalds porträtt där hon bär gredelin kostym med ljusgrön väst.

"Matroser och pantrar", GAN, 1917Foto: Waldemarsudde

8. “Matroser och pantrar”, GAN, 1917. 

Den homosexuelle kubisten GAN, Gösta Adrian-Nilsson, återkom ofta till idrottare, sjömän och soldater i sina målningar. Lite bakgrund: soldatprostitutionen var utbredd vid tiden för den här målningens tillkomst, och "feasting with panthers" var ett uttryck myntat av Oscar Wilde för umgänge med prostituerade män. 

"Porträttbyst av Klara Johanson", Sigrid Friman, 1942Foto: Nationalmuseum

9. “Porträttbyst av Klara Johanson”, Sigrid Friman, 1942.

Sigrid Friman, mest känd för sin skulptur "Kentauren" i Observatorielunden, hade under 1920-talet en relation med författaren och kritikern Klara Johanson som hon avbildade i en stram men kärleksfull porträttbyst år 1942. 

"Najader", Anders Zorn, 1918.Foto: Thielska galleriet

10. "Najader", Anders Zorn, 1918.

Anders Zorn är väl känd som bland det straightaste vi har här i Sverige. Ändå finns, i hans bilder av frodiga dalkullor ute i naturen, en viss lesbisk sensibilitet – och ingenstans blir det tydligare än i etsningen "Najader" från 1918. Flera av Zorns etsningar visas just nu med queer inramning på Thielska galleriet, i urval av fotografen Annica Karlsson Rixon.

 

Hanna Johansson är medarbetare på Expressens kultursida.