Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Akademien har skapat något osunt"

SNILLRIK. Kanslichefen Odd Zschiedrich glider elegant undan frågorna om ekonomin. Foto: Jens L'Estrade
SMAKFULLT. Peter Englund har just flyttat ut från sitt tjänsterum. Foto: Simon Hastegård

Få privata institutioner utövar lika stor makt över kulturlivet som Svenska Akademien. 

Björn Barr tecknar bilden av en stormrik organisation som får författare och kritiker att böja knä.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

1. §. Svenska Academien består av af aderton Ledamöter. Ej må thetta val någon tid förökas.

Tar man rygg på de norrifrån kommande turisterna som kryssar mellan Gamla stans souvenirbutiker och krogarna runt Järntorget hinner man passera, eller åtminstone få en glimt av, en tredjedel av Svenska Akademiens fastighetsinnehav:

Ett pampigt femvåningshus precis i början av Västerlånggatan, ett i gult puts uppe vid Tyska kyrkan och så fastigheten med restaurangen Den Gyldene freden, där Akademien äter middag varje torsdag efter sammanträdet. Drar man ett streck mellan husen ser det nästan ut som en tanke, en spikrak linje som skär rakt genom Stockholms äldsta kärna.

Det går att göra ytterligare ett stopp på promenaden utan att avvika nämnvärt från kursen, Börshuset på Stortorget.

Odd Zschiedrichs ögon glimrar till när han berättar om hur Akademien "envist och tacksamt" anstränger sig för att följa sin stiftare Gustav III:s originalstadgar. I tolv år har denne vitale 67-åring fungerat som kanslichef för Svenska Akademien. ”Den verklige spindeln i nätet”, som en person med god insyn i verksamheten uttryckte det innan mitt besök.

– Många gör sig illusionen av en sådan här arbetsplats att man går runt och äter vindruvor hela dagen, men det är ju inte riktigt så. Även här har vi personalmöten, även här har vi rent skrivbordsarbete, säger han.

Han tar emot inne i Börshusets sessionsrum där De Aderton träffas varje torsdag. I dag står bara 16 stolar –Kerstin Ekmans och Gunnel Vallqvists sittmöbler står undanställda vid väggen – prydligt uppradade runt sammanträdesbordet.

Premisserna för vårt samtal är inte helt enkla – så fort det börjar bränna till glider Odd Zschiedrich elegant undan. Svenska Akademien håller tyst om en hel del. De 13 personer som arbetar i administrationen har fått skriva på livslånga sekretessavtal. Han själv är inget undantag.

– Vi är inte hemliga för hemlighetens skull, det finns ju en orsak. Det hade inte varit roligt för en kandidat som inte får några priser år efter år, att få veta att han eller hon finns med i nomineringsförfarandet.

Priser, ja. Från Börshuset emanerar en strid ström av kontanta medel ut i kulturvärlden. Omkring 25 miljoner kronor, Nobelpriset undantaget, delas ut varje år. I den summan ingår ett 70-tal priser, föreningsbidrag och belöningar till enskilda individer.

En storslagen gärning för en privat institution som inte har en krona i statligt stöd. Men – som det ska visa sig – inte helt oproblematisk.

Litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström är kritisk till Akademiens makt. Foto: Kristoffer Wikström

 

9. §. Academien välje alltid till sina Ledamöter them som äro kände för goda Seder.

I en ljus lägenhet på Bellmansgatan rumsterar litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström om bland den imponerande samlingen av Muminmuggar i köksskåpet.

– Vem känner du dig som i dag, frågar hon och vänder sig om.

Efter en stunds tvekan tar jag den lilafärgade Hemulen. Mårran blir Ebba Witt-Brattströms alter ego.

Under 16 år levde hon i Akademiens absoluta närhet som hustru till förre sekreteraren Horace Engdahl. Under den perioden kritiserade hon vid flera tillfällen Svenska Akademien: Det är en feodal institution där ledamöterna tvingas att bli ett slags frälse, beredningen av priser är obefintlig, ledamöterna belönar sina vänner, makten korrumperar, hävdar hon.

Sedan skilsmässan i fjol talar hon ännu mer fritt.

– Akademien har utökat sin makt på senare år genom att instifta allt fler priser. Folk flinar upp sig i tid och otid, vågar inte stöta sig med någon ledamot. De blir nästan religiöst upphetsade när något akademirelaterat förs på tal. Det är som om Akademien vore den svenska kulturens Mecka.

Hon är inte den första jag möter som ger uttryck för snarlika åsikter – under mitt arbete har jag varit i kontakt med flera personer i Akademiens närhet som vittnar om samma fenomen. Nästan ingen av de andra intervjuade vågar dock ställa upp med namn eller bild. Rädslan för att stöta sig med ”kulturens Versailles”, som en person kallar det, är för stor.

– Det händer något med människor när kungen, som i det här fallet är Akademien, plötsligt kan belöna en. Man blir lojal med dem, de fördelar ju miljontals kronor varje år. Det skapar en konstig, hovsam atmosfär runt Akademien, säger en person som har en ledande position inom förlagsbranschen.

En annan person med god insyn hävdar att belöningssystemet även riskerar att påverka kritiker på landets kulturredaktioner:

– Man kan se att det finns en försiktighet. Det finns ju ingen anledning att kritisera Akademien och dess ledamöter om man nyss har fått ett pris på 100 000 kronor. Det är klart att det har viss betydelse.

Akademiens aktieportfölj

Ratos B 1 318 000

Assa Abloy B 18 000

Atlas Copco A 25 000

Atlas Copco B 66 000

Castellum B 233 000

Electrolux B 44 000

Ericsson B 323 000

Getinge B 33 000

H&M B 236 000

Hexagon B 29 000

Holmen B 46 500

Investor B 2 000

Kinnevik B 4 814

NCC B 92 000

Nordea 506 000

SCA B 28 000

SEB A 534 000

Securitas B 44 000

Skanska B 267 750

SKF B 180 000

Swedbank A 243 000

Handelsbanken A 82 000

Telia Sonera 1 206 000

Trelleborg B 6 080

Volvo B 556 500

Totalt aktievärde: 697 627 884 kronor

Källa: Euroclear Sverige.

 

34. §. Ej må någor, som icke Ledamot är, bivista Academiens enskilte sammankomster.

Akademiens omfattande system med priser och finansiellt stöd är möjligt tack vare en stark ekonomi. Sedan Gustav III grundande institutionen 1786 har tillgångarna vuxit till sig, från början främst via genom donationer och nu genom ett aktivt förvaltande. I dag är Svenska Akademien och dess dotterbolag goda för minst en miljard kronor genom sitt fastighetsägande och aktieinnehav. Bara på Stockholmsbörsens large cap-lista äger man aktier för nära 700 miljoner kronor. De största innehaven sett till värdet finns i investmentbolaget Ratos, Volvo och H & M.

Via handelsbolaget Magna fastigheter och Salviigränd AB, samt stiftelsen Anders och Emma Zorns donationsfond, äger Svenska Akademien fastigheter i Gamla stan, på Södermalm, på Djurgården och i Lund. Det senaste tillskottet är Hvita villan på Öland som ska fungera som sommarvistelse för ledamöterna.

Dessutom förfogar man enligt uppgift även över två lägenheter utomlands – en fyra i Paris sjätte arrondissement och en trea i Charlottenburg i Berlin – samt ett antal bostadsrätter i Stockholm.

Däremot äger man inte själva Börshuset. De översta två våningsplanen hyr man i stället av Stockholms stad för "all framtid" sedan 1914. Årshyran ligger på noll kronor, enligt fastighetskontoret.

Men sannolikt är detta bara en del av vad Svenska Akademien egentligen kontrollerar. Insynen i den snåriga stiftelse- och företagsstrukturen försvåras av det faktum att Akademien klassas som ”offentlig korporation och anstalt”. En ålderdomlig juridisk form som praktiskt taget ställer Akademien utanför statsapparatens kontroll.

Anklagelserna om ett kulturens frälse är alltså inte helt tagna ur luften. Akademien betalar inte skatt för vare sig inkomst av aktier, räntor eller fastighetsförsäljningar.

– Det är en jätteelefant i rummet. Det här skapar något som är djupt osunt i den svenska kulturvärlden, säger en person som står nära verksamheten.

Ständige sekreteraren Peter Englund håller precis på att rensa ut det sista från sitt kontor när jag får tag på honom. Sex års tjänstgöring är snart till ända. Han håller det inte för osannolikt att det förekommer ett visst tassande runt ledamöterna:

– Jag kan föreställa mig att det faktiskt är så, och det här fenomenet är problematiskt även för Akademien i det långa loppet. I slutändan kan det leda till att institutionen omsluts av en bubbla av hybris. Det finns inget enkelt sätt att hantera denna knepiga materia, men medvetenhet är givetvis ett första steg.

Företagen och fastigheterna

Svenska Akademien:

Dalbyvägen 3 i Lund

Tyska brinken 24

Sollidsbacken 6

Hvita villan på Öland

 

Magna Fastigheter:

Mariatorget 1 A-D

Sankt Paulsgatan 29 A-D

Stora Nygatan 45

 

Salviigränd AB:

Västerlånggatan 6

 

Anders och Emma Zorns donationsfond:

Österlånggatan 51

 

Akademiinvest:

Äger inga fastigheter, sköter bara förvaltningen av Svenska Akademiens värdepapper.

Källa: Boverket, Bolagsverket.

 

38. §. För hvarje enskilt sammankomst tilställes Academien aderton Skådepenningar av Silfver.

Inne i Börshusets sessionsrum svävar Odd Zschiedrich på svaret om Akademiens tillgångar:

– Pengarna ska inte stanna här i ledamöternas fickor. De ska ut i landet, och även internationellt, säger han.

Arbetet som ledamot är "i princip oavlönat", skriver Svenska Akademien på sin hemsida. Det är dock en sanning med modifikation. Förutom silverjetongen som betalas ut till de närvarande vid varje sammankomst, får ledamöterna också en ersättning om de väljer att engagera sig i någon av Akademiens arbetsgrupper. Exakt hur mycket det rör sig om vill Odd Zschiedrich inte berätta. Inte heller vill han svara rakt på om det förekommer att ledamöterna delar ut priser till sina vänner.

– Man kan ju vända på det i stället. Det vore väldigt tråkigt om litteraturvetarna här skulle känna framstående författare och sen inte kunna belöna dem. Men man måste anmäla om det uppstår en jävssituation, man sitter aldrig med under själva beslutet.

Så snurrar diskussionen ytterligare några varv, men vi kommer inte mycket längre. Några timmar senare ska ledamöterna inta sina platser runt bordet, precis som de har gjort alla andra torsdagar de senaste 229 åren. På vägen ut från sessionsrummet fastnar blicken på en mässingsskylt med grekiska bokstäver på insidan av den tunga trädörren.

– Det står ”lägg en oxe på tungan”. Som en liten påminnelse bara, säger Odd Zschiedrich och stänger dörren bakom oss.

 

FOTNOT. Läs Jens Liljestrands intervju med Peter Englund här.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra artiklar.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!