Loggade ur. Under sex månader levde Susan Maushart och hennes tre tonårsbarn helt utan den nya tekniken.
Loggade ur. Under sex månader levde Susan Maushart och hennes tre tonårsbarn helt utan den nya tekniken.

Susan Maushart: The winter of our disconnect

Publicerad
Uppdaterad
Susan Maushart och hennes barn loggade ur och släckte ner under ett halvår. Anders Mildner har läst boken som man kan skrämma alla skärmslavar med.
Vid mitten av 1800-talet flyttade den amerikanske författaren Henry David Thoreau ut till en avskild stuga i skogen vid Walden Pond utanför Concord, Massachusetts. Under två år levde han tämligen primitivt och fullständigt självförsörjande: fiskade sin egen fisk, odlade sin egen mat.
Baktanken med Thoreaus back-to-basics-projekt var att det enkla livet i samklang med naturen skulle ge honom perspektiv: kanske kunde han genom att avskärma sig från det moderna samhället se det med andra ögon?
Resultatet publicerades 1854 i den numera klassiska essän Walden (utgiven på svenska 1924 under titeln Skogsliv vid Walden).
Det kanske mest märkvärdiga med denna bok är att den 157 år senare dyker upp som referens i nästan all litteratur som undersöker hur dagens internetkultur påverkar vårt beteende.
Efter ett initialt skede där en rad skribenter framgångsrikt lyft fram internets samhällsomdanande kraft, börjar nu de mer skeptiskt hållna texterna ges ut.
Och det räcker egentligen med att fundera över våra telefonvanor för att förstå det nyvakna intresset för teknikskepticism. I dag tittar vi i snitt på våra telefoner 150 gånger om dagen. Det vill säga: oavsett vad vi än gör, går det bara några minuter innan vi avbryter sysslorna och tar upp telefonen. Till detta kommer alla andra digitala saker som pockar på vår uppmärksamhet: datorerna, spelen, tv-programmen, filmerna.
Just nu håller vi effektivt på att radera samtliga mikropauser från våra liv. Att inte göra någonting är lika med att ha tråkigt – och att ha tråkigt är kanske det vi fasar för allra mest. En minuts kö i mataffären? Lugnt, kolla din Facebook. 15 minuters bilresa? Chilla, skicka bak din telefon till ungarna så att de håller sig tysta. (Just detta har för övrigt blivit det vanligaste sättet för mycket unga barn att lära sig hantera smartphones – det kallas för ”the pass back-effect”.)

Som en följd av utvecklingen pågår just nu ett ständigt krig i familjer runt om i världen. Konflikten gäller hur mycket skärmtid som egentligen ska vara tillåten. Och den förälder är antagligen inte född som inte en enda gång har hotat att lasta in alla Wii-, Playstation- och Nintendospel tillsammans med datorerna och tv-apparaten i bilen och köra dem till tippen om inte barnen omedelbart kommer och sätter sig vid matbordet/går och lägger sig/går till skolan/gör läxorna.
Men tänk om man verkligen gjorde allvar av hoten, vad skulle hända då? Det är här som Thoreau kommer in i dagens internetlitteratur, som en dröm om att en alternativ verklighet är möjlig.
För vid sidan av alla positiva effekter som internet för med sig, så är det ju samtidigt uppenbart att de mänskliga varningslamporna blinkar röda. Stressen i samhället ökar, koncentrationssvårigheterna likaså. Sömnproblem och utbrändhet har förvandlats till folksjukdomar. Med andra ord är det inte så konstigt att tankar har väckts om att något skulle hända om vi plockade bort tekniken ur livspusslet.

Januari 2009 bestämmer sig ensamstående trebarnsmamman Susan Maushart att göra just detta. Hon sitter och läser Thoreau (så klart) och bestämmer sig för att göra ett experiment. Under ett halvår ska familjen pröva att leva helt utan digital teknik.
Sagt och gjort – barnen, 14, 15 och 18 år gamla, berövas sina spel, smartphones och datorer och själv skriver Susan Maushart ett autosvar på sin mejl att hon hädanefter nås per post eller på gammeldags telefon.
Omgivningen häpnar och förfasas i kapp, medan familjen påbörjar sin resa in i det okända. Vad som händer sedan skildras med stora portioner humor i boken The winter of our disconnect. Problemen hopar sig naturligtvis, liksom konflikterna, men efter ett tag glider familjemedlemmarna in i ett nytt beteende. De pratar mer med varandra, gör fler saker ihop och skaffar sig andra intressen.
Barnen börjar att läsa böcker, spela instrument och ändrar sina sömnvanor. Det odigitala livet är långt ifrån oproblematiskt, men livskvaliteten blir på många sätt bättre.
När experimentet är över och familjen jublande kopplar in sladdarna och återgår till sina gamla vanor, har de på åtminstone på ett sätt förändrats på djupet: de är inte längre rädda för att ha tråkigt.
The winter of our disconnect är en verkligt tankeväckande bok om vad dagens kultur egentligen gör med oss. Dessutom har den vissa oförutsedda fördelar. Det räcker nämligen med att bara ha den hemma i bokhyllan för att de familjemedlemmar som vägrar slita sig från skärmen ska bli fullständigt livrädda.
Anders Mildner
Anders Mildner
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag